Nya modeller kan räkna ut risken för demens

MCI kan vara begynnande demens

På svenska kallas MCI (Mild cognitive impairment) för mild kognitiv svikt eller lindrig kognitiv funktionsnedsättning. Kognitiv svikt bero på flera olika saker; depression, stress, vitaminbrist eller läkemedelsbiverkningar. Men kognitiv svikt kan också vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom som Alzheimers. Idag finns det inga bromsmediciner som fungerar optimalt vid behandling av kognitiv svikt - men utveckling på området pågår.

Alla behöver inte få en demenssjukdom

Av de som drabbas av kognitiv svikt är det ungefär 30-50 procent av patienterna som inom några år får en demenssjukdom, oftast Alzheimers sjukdom.  I en stor europeisk studie har man följt 2 611 individer som alla har MCI. I den här studien var det 39 procent av patienterna som fick en demensdiagnos inom tre år. För en del blev dock inte minnesstörningarna värre – och för vissa blev minnet bättre igen, enligt Örebro universitet. I den nya studien har forskarna därför arbetat fram ett sätt att bättre kunna räkna ut vilka patienter som har högre eller lägre risk att insjukna i demenssjukdom inom några år.

Enligt Yvonne Freund-Levi, lektor i klinisk neurovetenskap vid Örebro universitet, som deltagit i studien, är det många patienter som vill veta hur deras prognos ser ut.

– Patienten vill veta. Hur ska jag tänka? Hur ska jag planera? När blir jag sjuk? Hur lång tid tar det? säger hon i ett pressmeddelande från universitet.

Att få reda på sin prognos kan hjälpa patienten att planera

Men vad spelar det för roll att veta sin prognos om det ändå inte finns några bromsmediciner som fungerar bra mot kognitiv svikt? Enligt forskarna är det många som försöker utveckla sådana läkemedel, och när de väl kommer är det bra att ha en färdig modell för hur man ska hitta patienterna som mest behöver dessa mediciner, menar de.

I de modeller som man använt sig av i studien har man bland annat testat olika biomarkörer i ryggmärgsvätska tillsammans med röntgenbilder som mäter storleken på den del av hjärnan som drabbas först vid Alzheimers sjukdom, hippocampus. Var för sig kan informationen vara missvisande. En minskning av hippocampus kan exempelvis bero på andra orsaker, som stress eller depression. Men genom att titta på flera faktorer tillsammans och också ta hänsyn till sådant som kön och ålder, har man nu kommit fram till en lovande modell, menar forskarna. I ett kalkylprogram har de gjort lyckade försök med en formel som i procent kan räkna ut risken att få en demenssjukdom inom ett, tre eller fem år.

Det kommer dock kräva ytterligare steg innan dessa modeller går att använda inom sjukvården. Dessutom vill man se hur sådana här besked mottas av patienterna själva. Men enligt forskarna har många patienter själva uttryckt att de vill veta hur illa det är.

– För patienten innebär det att man kan planera sitt liv lite bättre. Kanske sin ekonomi, kanske sitt privatliv, kanske skriva nödvändiga juridiska papper i tid. Medan man vet att man fortfarande har en hyfsat hög funktionsnivå, säger Yvonne Freund-Levi.