Alzheimers sjukdom: Antikropp som angriper sjukdomens kärna inger framtidshopp

I Sverige är drygt 100 000 personer drabbade av Alzheimers sjukdom och det saknas fortfarande bot. Men nu kan svenska forskarna vara nära svaret på gåtan.

– Detta är den första stora läkemedelsprövningen mot Alzheimers sjukdom som uppvisat positiva effekter både på patienternas kognition och biomarkörer. Resultaten är hoppfulla, inte minst eftersom man konstaterat att antikroppen på ett positivt sätt motverkar faktorer som leder till att nervceller dör. De biverkningar som konstaterats har varit få och inte allvarliga, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Positivt resultat redan efter sex månaders behandling

Det som händer vid Alzheimers sjukdom är att det bildas plack i hjärnan. Placket består av ämnet amyloid-beta i långa trådar, så kallade fibriller.

I den pågående studien har antikroppen BAN2401 prövats och vidareutvecklas så att de riktas mot förstadier av fibrillerna.

– Redan efter sex månaders behandling konstaterades en minskad försämring hos patienterna. Efter 18 månader sågs en 30 procentig minskad försämring jämfört med placebogruppen. Bland annat har man konstaterat positiva förändringar av biomarkörer i ryggvätska, ämnen som kan mätas och som avspeglar sjukdomens aktivitet. Genom undersökning med PET-kamera har forskarna även konstaterat minskad förekomst av amyloid betai hjärnan. Både doseringen och att behandlingen sätts in tidigt har visat sig ha stor betydelse, säger Lars Lannfelt.

Utmaningar med Alzheimer-läkemedel

Samtidigt understryker Lars Lannfelt att vägen till att få fram ett möjligt botemedel både är komplicerad och kostsam.

– Att ta fram läkemedel mot sjukdomar i hjärnan innebär särskilda utmaningar, inte minst när det gäller att få in tillräcklig mängd av den aktiva läkemedelssubstansen i hjärnan, säger han.

Mer om studien:

• Sedan 2014 har antikroppen BAN2401 prövats på 856 patienter med Alzheimers sjukdom i tidigt skede, både på patienter i Europa (bland annat vid Akademiska sjukhuset, Skåne universitetssjukhus i Malmö samt Sahlgrenska universitetssjukhuset) och i USA, Kanada, Japan och Sydkorea.
• Det är en randomiserad, placebokontrollerad studie där patienterna slumpmässigt delats in i två grupper, en som fått läkemedlet i olika doser och en som fått placebo.

Källa Akademiska sjukhuset