Förebygg demens redan i medelåldern

– Det kan man, om man förstår vad som menas med förebyggande i det här fallet, svarar Laura Fratiglioni, professor i geriatrisk epidemiologi vid det nationella forskningscentret Aging Research Center (arc).

– Ofta när man talar om prevention tänker man på vaccin som förebyggande insatser, vilket ofta betyder nästan 100-procentigt skydd. När vi diskuterar förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar och demens, är det i termer av att minska risken.

Förebygg demens redan i medelåldern

De senaste fem årens forskning visar att möjligheterna att förebygga demens gäller speciellt i medelåldern. Det innebär att ha bra kontroll på alla vaskulära riskfaktorer fetma, rökning och stort intag av alkohol. Dessa är även riskfaktorer för att drabbas av demenssjukdom.

Man bör även ha bra kontroll vid vaskulära sjukdomar som till exempel högt blodtryck och diabetes. En stor del av de fall som drabbas av demenssjukdom efter en ålder av 70 visar att vaskulära mekanismer är viktiga.

Hittills har mycket av demensforskningen varit inriktad på Alzheimers sjukdom som är en neurodegenerativ sjukdom (det vill säga sjukdomar som långsamt förtvinar nervsystemet).

– Den här forskningen är viktig, säger Laura Fratiglioni. Men de flesta fall av demenssjukdom har inte enbart symtom av neurodegenerativa orsaker, utan också av vaskulära skador i hjärnan som tillsammans ger symtom av demenssjukdom. Troligen finns ytterligare faktorer som vi ännu inte känner till.

Till sist klarar inte hjärnan att fungera utan symtom

Hon beskriver en frisk medelålders hjärna som fortfarande är kliniskt intakt men som med åldern får olika vaskulära skador.

– Skadorna ger inga symtom men de kommer, det vet vi. Småningom kommer andra förändringar som vi kallar neurodegenerativa.

När hjärnan är nära gränsen för vad den tål, behövs inte mycket för att demens ska utvecklas. Det kan handla om en stroke, ett hårt slag mot huvudet, eller hjärtsvikt som minskar syretillförseln till hjärnan.

– Tillsammans och successivt ackumuleras olika orsaker under åldrandet och till sist klarar inte hjärnan att fungera utan symtom. Det betyder att många sjukdomstillstånd som diabetes eller hjärtsvikt också är riskfaktorer för demenssjukdom när vi är äldre, säger hon.

Förebyggande åtgärder mot framtida demens

– Idag kan vi redan i medelåldern hjälpa vår hjärna att fungera lite längre. Vi kan se till att minska de vaskulära skadorna i hjärnan genom kunskap och kontinuerliga kontroller.
Det är ett sätt att kanske fördröja demenssjukdomen.

Det finns fler sätt att skjuta upp en eventuell demenssjukdom, bland annat genom att använda sig av hjärnans reservkapacitet.

– Det gör vi till exempel vid olika former av stimulans och fysiska aktiviteter, säger Laura Fratiglioni. Det spelar ingen roll vilken form av aktivitet. I studier kan vi se att det kan öka hjärnans möjligheter att hantera skador. Vi vet inte exakt hur, men forskningsresultaten är ganska starka.

– I framtiden vill vi förstå mer av sambandet mellan fysisk aktivitet och vaskulära skador. Ytterligare en faktor i framtiden är om mat kan ha någon betydelse, framför allt när det gäller antioxidanter.

Stress har ett samband med demens

Personligheten är en tredje faktor som Laura Fratiglioni tror är viktig att studera i framtiden. Det hänger ihop med de övriga fysiska aktiviteter har ofta med personligheten och livsstilen att göra, liksom maten.

– Det finns många människor som har en livsstil som är direkt skadlig för den egna hälsan och andra som lever efter konstens alla regler. Vi vet inte tillräckligt ännu om hur livsstil och personlighet påverkar risken att drabbas av demenssjukdom.

Stress och personlighet har ett stort samband. Det hon funderar över är om stress kan påverka hjärnan så att den inte kan fungera utan symtom av demenssjukdom. Hon har visat på de vaskulära skadorna och de neurodegenerativa orsakerna, är stress den tredje faktorn?

Kortisol skadar hjärnan

– Vi vet att stress ger ökade nivåer av hormonet kortisol. Vi vet också att kortisol skadar hjärnan. De långtgående effekterna vill vi studera i framtiden.

När Laura Fratiglioni med forskningskollegor pratar om att förebygga demenssjukdom kan det vara liktydigt med att fördröja.

– Det är viktigt! Är jag 85 år och kan få vara kognitivt frisk och vital tills jag är 90 har det stor betydelse. Men du måste börja vara rädd om din hjärna i medelåldern.

– Självklart är det inte bara individen som ska vara medveten utan hela vårdsystemet. Det är där personen kan få hjälp att förändra livsstil. Här sker också nödvändiga preventiva åtgärder. Till exempel att vid konstaterat högt blodtryck följa upp personen med kontinuerliga kontroller.

– Samtidigt måste det finnas bra vård för de sjukdomar som kan leda till demenssjukdom. Vi ser i studier att till exempel personer med diabetes som inte är under kontroll också löper större risk att drabbas av demenssjukdom.

Källa: Äldre i Centrum Nr 2/2010