Hur ärftligt är Alzheimers sjukdom?

Netdoktor uppmärksammade internationella Alzheimerdagen genom att ge såväl medlemmar som besökare möjligheten att ställa frågor till Stina-Clara Hjulström, ordförande för Demensförbundet. Här nedan ser ni alla frågor och svar om demens och demenssjukdomar.

Läs även Netdoktors fakta om Alzheimers sjukdom »

Ärftlighet - går det att testa

Fråga från "stinasstud": Min far hade Alzheimers och dog efter 1 år på demensboende. Han blev konstaterad med sjukdomen 2004 ville inte ta medicin och dog sen 6 år senare, 90 år gammal. Hur stor är risken att jag hans dotter ska drabbas? Kan man testa sig? Var?

Svar från Stina-Clara Hjulström: Det finns tester som används i speciella fall när det gäller att någon nära drabbats i unga år, men det är ovanligt. Demenssjukdom är vanligt i hög ålder. Jag tycker inte att du skall oroa dig.

Dödsorsak vid demens / Alzheimer

Fråga från "släkting": Alzheimers är ju en dödlig sjukdom vad brukar tillstöta som gör att man avlider och hur länge man kan leva med alzheimers?

Svar från Stina-Clara Hjulström: Det kan tillstöta andra sjukdomar, hjärnan slutar att fungera. Hur länge man kan leva kan man aldrig säga. En Alzheimersjuk person kan ha sjukdomen 5,10 15 år efter att man fått de första symptomen och diagnosen. Det är olika för alla.

Aggressivitet hos demenssjuka

Fråga från myamone: Arbetar med demenssjuka, tycker att största problemet är att inte bli slagen av dom som är fysiskt stora och starka , men som behöver hjälp med att byta skydd och tvättas nedre toalett när dom har en massa avföring, känns fel att medicinera med lugnande alltid.

Svar från Stina-Clara Hjulström: Det är ett svårt och viktigt arbete att vårda demenssjuka. För att inte "hotfulla" eller aggressiva situationer skall uppstå vid kontakt med dementa behövs de en bra personalbemanning. Demensförbundet vill ha lag om minimibemanning= 8 pat och hela dagen MINST 3 personal och en på natten. Självklart skall det förstärkas vid behov, men detta är minimum. Dessutom måste personalen ha utbildning, få stöd och handledning och det måste finnas arbetsledare!

Demenssjukas autonomi

Fråga från AnnaSophia: Hur kan man som vårdpersonal hantera demenssjukas autonomi på bästa sätt, vänder man sig främst till anhöriga?

Svar från Stina-Clara Hjulström: Anhöriga är alltid en viktig resurs inom vården därför måste man ta med dem i diskussionen.

Vaccin mot demens

Fråga från Anonym: Min bror har nyligen diagnostiserats och är ännu inte så mycket påverkad av sjukdomen. Vi är alla mycket spända på om det nya vaccinet som dr Bengt Winblad studerar snart är tillgängligt i Sverige. Kanske ett halmstrå men förhoppningarna tändes när media informerade om vaccinet.

Svar från Stina-Clara Hjulström: Ännu skall man inte ha för stora förhoppningar på vaccinet. Det kommer säkert att dröja innan man kan använda det.

Slutet av sjukdomsförloppet

Fråga från knubbsäl: Hur ser processen ut på slutet, blir den sjuke helt förvirrad, kan de känna igen sin anhörige, hjärt-och lungsvikt? Vad kan tillstöta? Vilken vård behövs då för att lindra?

Svar från Stina-Clara Hjulström: Det är alltid svårt att säkert säga hur ett sjukdomsförlopp blir. Det finns alltid olika saker som kan tillstöta. Det är alltid viktigt med god omvårdnad och här behövs utbildad personal och även läkare och sjuksköterskor som finns med i teamet kring den sjuke. Man måste också komma ihåg att ta med den anhörige och stötta henne/honom.

Vikten av tidig diagnos

Fråga från Mamma K: Hej, Min mamma är 78 år gammal och jag och mina syskon tycker att hon det senaste året blivit alltmer förändrad. Dels är hon förstås glömsk och berättar ibland samma sak flera gånger, dels har hon blivit "argare" på något vis. Hon är inte lika tolerant som hon alltid har varit, blir lättare irriterad och kan vara riktigt bitsk. Om man har Alzheimers är det väl viktigt med en tidig diagnos för att eventuellt sätta in bromsmediciner? Men hur framför man detta till mamma på rätt sätt, det känns jättesvårt.

Svar från Stina-Clara Hjulström: Det är alltid viktigt med tidig diagnos. De "bromsmediciner" som finns har bäst effekt ju tidigare de sätts in. Om det är svårt att få med den sjuke till läkare, får man locka och lirka. Kanske säga att alla äldre bör gå på en hälsoundersökning. Säga att det är bra att kolla blodtrycket tex. Kanske kan en distriktssköterska hjälpa till att övertala henne att gå. Det är viktigt att man informerar läkaren om vad som är problemet när Ni kommer till honom/henne.

Samband mellan småkärlssjuka och vaskulär demens

Fråga från yoki: Kan du vara vänlig och beskriva sambandet mellan småkärlssjuka och vaskulär demens. Hur stora är möjligheten att klara sig utan att insjukna i demens vid småkärlssjuka?

Svar från Stina-Clara Hjulström: Det är liknande. det bildas proppar i hjärnan, större eller mindre som täpper till kärlen och på så sätt skadas hjärnan. Det är därför viktigt att "hålla koll" på blodtrycket.

Bemötande av demenssjuk mamma

Fråga från "fröken": Hej, min mamma är 89 år och fick diagnosen vaskulär demens för snart ett år sedan. Hon är fortfarande ganska ny i sin sjukdom, men bor nu på ett boende (där hon inte trivs). Hon har kvar integritet och vill helst inte vara till besvär. Jag tycker det är så svårt när vi samtalar ganska bra, och så kommer det t.ex. "Men har inte mamma och pappa ringt än? Varför kommer de inte och hälsar på?" Hur ska jag bemöta det? Om jag varje gång säger att de är döda sedan länge, kanske det skapar en onödig oro?

Svar från Stina-Clara Hjulström: Ja, Du har rätt. Det är inte bra att säga att de är döda, för i din mammas värld finns de ju. Försök i stället att samtala omkring hennes mamma och pappa. Till exempel: "Du kan väl berätta för mig om din mamma". "Hur var hon?". Ställ frågor om din mormor som du känner till så att ni kan samtala om hennes mamma utifrån det. Ofta brukar den demenssjuka då komma ihåg att mamma är död och till exempel säga att det är ju länge sedan hon dog eller något i den stilen. Så kan ni fortsätta tala om dina morföräldrar. Det är viktigt att man känner till den sjukes levnadshistoria för att kunna föra sådana samtal.

Rätt eller fel att inte besöka demenssjuk mamma

Fråga från Anonym: Min mamma har en mild demens, kan man inte sätta exakt vilken typ av demens det är? Jag genom gick ett helvete när mamma skulle flytta till ett boende, vi fick dra in henne med "våld" och hon svor åt mig vilket hon inte gör i vanliga fall. Ska vi som anhöriga behöva genomlida en flyttning. Dessutom kom hon från en psykavd där de hade ljugit om vad hon skulle bo. Jag har avvaktat med besöken hos mamma på grund av att hon blir arg. Gör jag rätt som inte besöker henne så ofta i början?

Svar från Stina-Clara Hjulström: Det låter inte som en bra flytt. Ibland kan det vara svårt att exakt säga vilken demenssjukdom det är. Det kan också vara blanddemens. Självklart har du rätt att få ett samtal med läkaren om din mamma. Det är ofta svårt för anhöriga när en demenssjuk måste flytta. Här behövs mycket stöd. Se till att rummet är möblerat och klart med saker hon känner igen innan hon kommer dit. Bra är också om kontaktpersonen på boendet besöker den sjuka innan flytten så att de kan etablera en kontakt. Kanske behövs det extra personal de första dagarna för att den sjuke skall vänja sig. (här finns stora brister i många kommuner) Det är bra om anhöriga kan finnas med, kanske bo över ett par dagar. På din beskrivning låter det som din mammas flytt skötts dåligt av de ansvariga. Kanske skall du be att en annan läkare undersöker din mamma. Man har alltid rätt att få en andra bedömning.