Neurokirurgen: DBS en underutnyttjad behandling

Behandlingen är en metod inom området stereotaktisk funktionell neurokirurgi och Nordens bredaste verksamhet finns vid Norrlands universitetssjukhus.

– Hittills idag har 400 patienter opererats med Deep Brain Stimulation i Umeå. Vi genomför ett 30-tal operationer varje år. En siffra som stadigt kommer att öka då behandlingen utvecklas till att omfatta nya sjukdomar och nya områden i, säger Patric Blomstedt, chef för DBS-enheten samt professor i neurokirurgi.

De stora grupperna i Sverige och i världen för DBS är patienter med någon form av rörelsesjukdom, framför allt Parkinsons sjukdom, ärftliga skakningar och dystoni. Sedan finns det ett anatal andra sjukdomar där DBS används i minder omfattning och flera sjukdomar där man för närvarande provar DBS med lovande resultat.

– Bland dessa finns exempelvis vissa typer av kronisk smärta, ovanliga rörelserubbningar, Huntingtons sjukdom och Hortons huvudvärk. Vad som är tämligen nytt är att DBS också används vid psykiatriska sjukdomar. DBS är redan tämligen etablerad vid svåra tvångssyndrom, där man brukar kunna reducera patienternas symtom med hälften. Vidare har lovande resultat också presenterats gällande djupa depressioner och Tourettes syndrom.

På DBS-enheten vid Norrlands universitetssjukhus bedriver man en omfattande forskning och har förutom rörelsestörningar som Parkinsons sjukdom, bland annat valt att fokusera på patienter med tvångssyndrom, depression eller Tourettes syndrom.

Runt om i världen pågår för närvarande många olika studier av DBS exempelvis vid demens, epilepsi, beroendesyndrom samt ätstörningar, berättar Patric Blomstedt.

”DBS en underutnyttjad behandling”

Deep Brain Stimulation är den snabbast utvecklande behandlingsmetoden inom neurokirurgin. Hittills idag har 110 000 patienter, världen över, opererats med DBS och nyligen firade DBS-verksamheten vid Norrlands universitetssjukhus 20 år.

De flesta patienter med Parkinsons sjukdom skulle kunna opereras, men alla skulle inte bli hjälpta menar Patric Blomstedt.

Tidigare i år beslutade Socialstyrelsen att ta fram nationella riktlinjer för ms (multipel skleros) och Parkinsons sjukdom. Socialstyrelsen räknar med att ha en preliminär version av riktlinjerna till våren 2016.

Vad hoppas du att de nya riktlinjerna ska göra för Parkinsons sjukdom?

– Det jag vet är att DBS är en påtagligt underutnyttjad behandling och det finns påtagliga regionala skillnader i landet. I hela Sverige opereras drygt 100 personer varje år och bara på DBS-enheten i Umeå utför vi årligen 30 operationer varav en fjärdedel utgörs av patienter med Parkinsons sjukdom, en fjärdedel av dystoni, en fjärdedel essentiell tremor och en fjärdedel utgörs av lite annat. Så jag hoppas framförallt att tillgången på denna behandling  växer på nationell nivå.

När ska man ta till en DBS-behandling?

– Operation ska man ta till när patienten har otillräcklig effekt av aktuell medicinsk behandling. De generella kontraindikationerna som finns är hög ålder. Är patienten över 80 år gammal, är det inte lämpligt att bli opererad. Och har man också en demensutveckling är man inte heller lämplig för operation, anledningen är att man vill undvika att störa hjärnan ytterligare. Sedan finns det vanliga kirurgiska kontraindikationer, det vill säga om man har en allvarlig sjukdom eller liknande.

Generellt kan man säga att kanske mellan 10-20 procent av alla patienter med Parkinsons sjukdom skulle kunna bli hjälpta på ett bra sätt av operation. Hjälp de inte kan få med vanliga mediciner.

– Det varierar beroende på vilka symtom patienten har. DBS är en metod som inte hjälper mot allting men den hjälper väldigt väl mot skakningar framförallt och den har också en tämligen god effekt på stelhet, långsamma rörelser och den har också väldigt god effekt på smärtsamma kramper och på hastiga svängningar mellan stelhet och överrörlighet, berättar Patric Blomstedt.

Då det finns olika områden i hjärnan där en DBS-behandling går att tillämpa på, undersöker man noggrant varje enskild patient och vilka symtom patienten har för att kunna anpassa operationen efter individens behov.

– Det finns givetvis också symtom DBS inte hjälper mot och det är exempelvis demensutveckling, psykiatriska symtom, balansstörning med mera, säger Patric Blomstedt.

En operation tar mellan 6-8 timmar och numera kan patienten sova sig igenom hela operationen, jämfört med innan då patienten opererades i vaket tillstånd.

– I Umeå har metoden funnits sedan 20 år tillbaka. Den har blivit mer och mer avancerad och många patienter har behandlats under många år och hittills kan vi inte se några problem med långtidsbehandlingen. Det finns inga problem som orsakas på längre sikt av DBS och det finns heller inte några sådana tendenser även när man kollar världen över. Det verkar snarare så att de patienter som behandlats med DBS klarar sig bättre på längre sikt. De flesta patienter upplever inte operationen som någon konstighet, de känner av pacemakern men det är också allt. De flesta upplevs vara nöjda och har fått en påtaglig symtomlindring.

Patric Blomstedt berättar om patienter som skakat i 30-40 år och som efter operation har fått välfungerande händer vilket lett till en väldigt stor påverkan på deras allmänna tillstånd.

– Tänk dig en parkinsonpatient som skakar konstant eller som blir utmattad av att skaka hela tiden, kan jag med hjälp av en operation lugna ner symtomen så har det en påtaglig effekt på patientens livskvalitet.