Ms-diagnos förändrar inte livet drastiskt
Idag är svensk sjukvård bättre på att upptäcka multipel skleros (ms) och i framtiden kommer ms-patienter att kunna leva längre med sin sjukdom.
Men finns det data som tyder på att antalet patienter med ms med åren kommer att öka, särskilt när frågan om att svensk sjukvård är i behov av fler neurologer många gånger är i fokus?
Fler ms-patienter framöver
Anders Svenningsson, docent och överläkare vid Neurologiska kliniken i Umeå och expert på Netdoktor menar att antalet personer som har ms kommer att öka av två skäl.
– Idag är vi bättre på att upptäcka ms och i framtiden kommer ms-patienter att kunna leva längre med sjukdomen. Även om sjukdomen ms i sig i grunden inte blir ”vanligare”, kommer det att finnas fler personer i samhället som har diagnosen ms just för att vi är bättre på att upptäcka den. Bara genom att befolkningen lever längre kommer även fler och fler att ha olika diagnoser.
Vägen till en bättre ms-vård
Anders Svenningsson och hans kollegor ser inga tendenser till att ms minskar och inte heller finns det tecken som tyder på att ms-sjukdomen varierar särskilt i förekomst genom åren. Svenningsson menar att varje gissning om framtiden blir just bara en gissning och är därför inte särskilt meningsfull att göra. Han anser att det är viktigare att betona att konsekvenserna av en ms-diagnos håller på att förändras drastiskt.
– De vanligaste myterna om MS är att en ms-diagnos är detsamma som att ”nu kommer jag att utveckla stora funktionshinder och inte kunna göra alls någonting av det jag tänkt göra i livet”. Det finns situationer där MS är oerhört svårt att rå på även med de mest kraftfulla behandlingarna men idag skall en ms-diagnos i de allra flesta fall inte behöva innebära att livet ändrar sig drastiskt.
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.
– Det är fullt realistiskt att säga att vi idag har verktygen att sannolikt bota en liten del av alla med ms-diagnos men än kan vi inte riktigt hantera riskerna med de mest kraftfulla behandlingarna och därför vågar vi inte ha den ambitionen. Dock bör vi nästintill kunna garantera att man inte ska ha svåra skov av sin ms, kunna få en behandling som man inte mår dåligt av och att man inte skall behöva planera om hela sitt liv på grund av en ms-diagnos. Ms-patienter kommer dock fortfarande att behöva gå på regelbundna kontroller. Lyckas vi organisera ms-sjukvården på ett bra sätt skall det kunna skötas smidigt och effektivt, säger Svenningsson.
En mer specialiserad och utbygg neurologisk sjukvård omfattar många komponenter och inte bara att ”antalet neurologer per antal invånare måste öka” som ofta presenteras när frågan om neurologisk sjukvård kommer till tals. Anders Svenningsson håller med om att han och hans kollegor i antal är ganska få men understryker att de rent generellt erbjuder en bra neurologisk sjukvård som står sig väl i jämförelse med många länder.
– För att få en bättre neurologisk sjukvård måste vi organisera oss mycket smartare och vara drivande på att vara med i den senaste utvecklingen. Att vi inte är så många neurologer är ingen ursäkt för att inte försöka förbättra oss och vår sjukvård. Så fort samhället inser hur viktigt det är med specialsjukvård inom det neurologiska området kommer vi på ett naturligt sätt att bli prioriterade. Det är så dagens system fungerar.
Rökstopp kan förhindra ms-symtom
Det är svårt att spekulera kring om själva ms-sjukdomen kommer att bli vanligare. Rent teoretiskt menar Svenningsson att sjukvårdspersonal borde kunna förhindra att en viss andel drabbas av ms genom att till exempel påverka människor till att inte röka och rekommendera D-vitamin i större utsträckning än vad de gör idag.
– Att man inte ska röka borde vara självklart och min personliga uppfattning är att rökning borde förbjudas helt och hållet i Sverige. Det är, enligt mig, skandallöst att man på politisk nivå inte arbetar hårt för att få till sådana beslut. Rekommendationer kring D-vitamin är svårare eftersom vi inte riktigt vet om det kommer att hjälpa och inte heller riktigt säkert vet om det kan finnas några negativa konsekvenser av höga doser D-vitamin till barn.
8 vanliga frågor och svar om Parkinsons sjukdom
Se frågorna om Parkinsons sjukdom som Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har besvarat.
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu