Datortomografi (DT/CT)

En datortomograf eller CT (Computerized Tomographic Scanning eller datorstyrd skiktröntgen) är alltså ett särskilt slags röntgenapparat. Istället för att sända en röntgenstråle genom din kropp, som vid vanlig röntgenfotografering, sänds många små röntgenstrålar från flera olika vinklar. Dessa strålar fångas upp av sensorer som registrerar strålarnas styrka och sänder dem vidare till en dator. Röntgenstrålarna försvagas beroende på vilken vävnad de passerar. Den information som registrerats bearbetas av datorn och omvandlas till en 2D- eller 3D-bild.

Tidigare var datortomografen, MR-kameran och PET/Spect scannern separata enheter. Idag kombinerar man dessa, till exempel Spect/CT och MR/CT, och kan på så sätt hantera två diagnoser samtidigt.

Fusion (överlagring) av bildinformationen förbättrar diagnosen eftersom det specifika hos varje teknik lyft fram. Så gott som alla nyinstallerade scanners är en kombination av två tekniker.

Varför används datortomografi?

DT-bilder innehåller mycket mer information än vanliga röntgenbilder. Dessutom kan informationen från scanningen bearbetas i datorn för att skapa bilder/bildserier som kan visa det undersökta området från flera olika vinklar.

Vad är det man datortomograferar?

Från början utvecklade man datortomografin för att ta bilder av hjärnan. Idag är DT-tekniken mer avancerad och används nu för att avbilda nästan alla organ.

Vad använder man datortomografi till?

Den teknik som används vid datortomografi är särskilt väl lämpad för:

• Att undersöka blödningar, aneurysm (det vill säga utbuktningar på en artär), hjärntumörer och annan hjärnskada.
• Att påvisa och avbilda tumörer i hela kroppen.
• Att värdera organskador vid svåra olyckor, så kallade trauman, såsom skadade njurar, lever och mjälte.
• Skelettskador.

Hur förbereder man sig för en datortomografi?

Vid scanning av buken blir man ombedd att fasta tolv timmar före fotograferingen. Omedelbart före undersökningen får man dricka en kontrastvätska som innehåller jod. Vätskan skapar en bättre kontrast vid röntgen av tarmarna och gör därmed bilderna tydligare.

Vid vissa tillfällen kan man få kontrastvätska insprutad i ett blodkärl, en ven, före fotografering. Detta är för att man ska kunna se organ, blodkärl eller till exempel tumörer bättre. För att spruta in kontrastvätska behöver man sätta in en liten nål, en infart, i armen.

Hur utför man en datortomografi?

Vid undersökningen ligger man på en brits inne i datortomografens runda hål. Britsen glider långsamt fram och tillbaka, varvid bilder tas i kroppens längdriktning. Samtidigt hör man att maskinen arbetar, eftersom den ”surrar” lite.

Det kan ta en stund att bli korrekt placerad i datortomografen innan undersökningen börjar. Undersökningens längd varierar också, dels beroende på hur många bildsnitt som skall tas, dels på antalet vinklar som man skall ta bilder ifrån.

Gör det ont att bli datortomograferad?

Att genomgå en datortomografering gör inte ont. För en del människor känns det ändå obehagligt att ligga med kroppen inne i röret eftersom det är trångt. Andra tycker att ljuden som maskinen ger ifrån sig är obehagliga att höra.

Är datortomografi farligt?

Den strålpåverkan kroppen utsätts för under en DT-scanning är vanligen inte större än den strålning vi får från vår naturliga omgivning (radon etc), men kan vid komplicerade bukundersökningar bli dubbelt så stor eller mer.

Det kan i vissa fall förekomma biverkningar i samband med undersökningen. Man kan till exempel vara allergisk mot ämnen i kontrastmedlet. Dessutom kan kontrastmedlet i sällsynta fall skada redan i förväg skadade njurar. Men detta känner man till och har beredskap för.

Varför är resultatet av en datortomografi bättre än vid vanlig röntgen?

En DT-bild har flera hundra kontrastnivåer, vilket kan jämföras med vanliga röntgenbilder, som bara har några få mellan skelett och mjukdelar. Vävnad med olika täthet, som till exempel skelett, muskler och fett, avbildas därför tydligt av datortomografen. Vid DT-undersökning av buken kan man därför se de olika organen bättre, till exempel bukspottkörteln, mjälten och levern. Vid DT av hjärnan kan man tydligt se hjärnans vätskefyllda rum, de så kallade ventriklarna. Det hjälper läkaren att ställa diagnos eller utesluta andra diagnoser.