Anneli slapp inkontinens med neuromodulering

I fem års tid var Anneli Cornelius i princip en fånge i sitt eget hem. Avföringsinkontinens gjorde att hon kunde läcka när som helst och hon var alltid orolig över att lukta. Men efter att ha fått en elektrod inopererad i ryggslutet (neuromodulering) är problemen som bortblåsta.

För många år sedan drabbades Anneli Cornelius av en böld i analöppningen. Bölden togs bort men komplikationer efter operationen gjorde att hon inte längre kunde sluta ringmuskeln. Problemen blev allt värre.

– Det kändes som att jag var tillbaka i bebisåldern. Jag visste aldrig när jag skulle läcka. Jag har gjort ner mig överallt - på bussar, på tåg, på badstranden och i affärer. Man blir till slut livrädd och får panikkänslor bara av tanken på att behöva gå ut.

Det enda som hjälpte mot problemen var tjocka blöjor. Till slut pratade hon med en läkare på vårdcentralen som gav henne en remiss till Bäckenbottencentrum på Skånes universitetssjukhus.

– Där fick jag hjälp att öva min ringmuskel och knipa. Det blev lite bättre, men jag kunde ändå inte hålla tillbaka avföringen helt och hållet. Då fick jag erbjudande om att få inopererat en typ av pacemaker mot analinkontinens. Jag ifrågasatte det mesta kring metoden men tänkte att det omöjligtvis skulle kunna bli värre så jag bestämde mig för att ge det en chans, säger hon.

Neuromodulation får ringmuskeln att sluta sig

Metoden som Anneli Cornelius blev erbjuden kallas för neuromodulering eller neuromodulation och innebär att elektriska impulser genom vibrationer stimulerar ringmuskeln till att sluta sig. Impulsstyrkan kan patienten själv justera genom en liten dosa.

Neuromodulation med elektrisk stimulering av nerver används som behandling vid många olika typer av problem, som exempelvis för att motverka skakningar vid Parkinsons sjukdom, för att lindra kronisk smärta men alltså även för att minska problem med inkontinens. Många kvinnor som exempelvis drabbats av urin- och tarminkontinens efter en förlossning kan bli hjälpta av neuromodulering.

Elektroden som skickar de elektriska impulserna opereras in under lätt lokalbedövning. Anneli Cornelius beskriver ingreppet som ganska obehagligt men på fem minuter var det hela överstökat.

– Man måste ju vara vaken för att kunna känna att elektroden hamnar rätt och stimulerar rätt nerver. Besväret med ingreppet är så kortvarigt jämfört med hur länge man sedan blir hjälpt. Nu behöver jag bara byta elektrod var tionde år.

"Märker inte att jag bär en elektrod"

Nästan omedelbart upplevde Anneli Cornelius en förbättring och idag har hon inga problem med läckage alls.

– Elektroden ligger mot nerverna precis ovanför vänster skinka och jag känner att det vibrerar om jag lägger handen där, men annars märker jag inte av den alls. Du frågade vad jag tänker om behandlingen med neuromodulering idag, men jag tänker ju inte ens på att jag har en behandling. Tidigare behövde jag en halv kappsäck med bindor och ombyten för att ta mig en tur på stan. Nu kan jag fika med kompisar utan att behöva ha koll på hur långt det är till närmaste toalett.

Tidigare skämdes Anneli Cornelius för att berätta om sina besvär, men efter att hon fått hjälp har hon insett hur vanligt problemet är. Nu skäms hon inte för att berätta sin historia.

– Om den kan hjälpa någon enda att slippa det helvete som jag levde i under flera år så gör jag det mer än gärna. Det enda jag ångrar med den här operationen är att jag inte gjorde det tidigare. 

Läs mer om neuromodulering/neuromodulation här »