Vård vid livets slut, palliativ vård
Vid obotlig sjukdom och begränsad tid kvar i livet övergår vården från att vara botande i första hand till att bli främst lindrande, palliativ vård. Den palliativa vården ska se till helheten, vara individuellt utformad och ske i samråd med patient och anhöriga.
Den sista tiden
Människors syn på döendet och döden skiljer sig mycket åt, beroende på bakgrund, personlighet och livsåskådning. Att prata om döden kan göra det lättare att förhålla sig till den. För en äldre och/eller allvarligt sjuk person och anhöriga kan det vara bra att tänka igenom och diskutera önskemål och behov kring den sista tiden.
Palliativ behandling
Många som dör av ålder, sjukdom eller skada blir gradvis försämrade. Vid obotlig sjukdom eller skada med försämring över tid behöver vården övergå från att vara botande och förebyggande till att bli främst lindrande, så kallad palliativ vård. Man skiljer på tidig palliativ fas, där många har månader och år kvar i livet, och sen palliativ fas som syftar till livets sluskede och ofta handlar om dagar till veckor.
Palliativt förhållningssätt innebär att man har en helhetssyn på människan där man inte bara tar hänsyn till fysiska behov, utan också psykiska, sociala och existentiella behov. Palliativ vård sker i multiprofessionella team där läkare, sjuksköterska och annan vårdpersonal kan ingå. Vården kan ges i hemmet, på boende eller på sjukhus. Palliativ vård av barn sker i specialiserad palliativ vård. Vårdpersonalens ommunikation och relation med individen och anhöriga är centralt.
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.
Vem bestämmer vad?
Det är vårdpersonalen, i de flesta fall läkaren i samråd med övrig vårdpersonal, som tar de medicinska besluten till exempel om livsuppehållande behandling ska ges eller inte. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska patientens önskemål tillmätas stor vikt. Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Ofta går det att enas om vilket val som är det bästa om man kommunicerar med varandra och utvärderar åtgärderna kontinuerligt.
Stöd till närstående
I kommunen kan biståndshandläggaren hjälpa närstående med stöd och hjälp för den sjuke till exempel om det finns behov av annat boende. Mer information kan man få via kommunens hemsida eller via vårdpersonal.
Försäkringskassan kan betala ut närståendepenning till anhöriga till svårt sjuka i totalt 100 dagar, se Försäkringskassans hemsida.
Vid behov av stödsamtal kan man få hjälp av kommunens anhörigstöd, samtalskontakt, ofta kuratorskontakt via vårdcentralen eller stödsamtal via kyrkan se Samtalsstöd, Svenska kyrkan.
