Smärtan i låret var höftartros
Juri Nerep, 71 trodde först att han överansträng låret under träning, men det visade sig istället vara artros i höften. Idag tränar han för att hålla artrossmärtan i schack.
Juri Nerep, 71, trodde först att smärtan i låret berodde på att han hade överansträngt sig under sin styrketräning. Men några månader gick och smärtan gick inte över. Han gick då till sin husdoktor, som först gav honom smärtstillande. Smärtan försvann för ett tag, men kom snart tillbaka. Då fick han istället en remiss till en specialistläkare.
Lårsmärtan var artros i höften
– Som i sin tur sa: ”Det kan vara artros”, säger Juri.
– Men värken strålade ju ut i låret framför allt, så det var ju lite svårt att dra slutsatsen att artrosen satt i höften. Men det trodde läkaren.
På röntgenbilder kunde läkaren sedan också se att Juri fått broskskador, och diagnosen var ett faktum.
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.
Gick på artrosskola
Innan Juri fick diagnosen visste han inte mycket om artros, berättar han. För att lära sig mer lyssnade han noga på vad läkaren sa och läste om sjukdomen på nätet. Han blev också erbjuden att gå på så kallad artrosskola.
– Och då lärde jag mig lite grann om vad jag skulle göra och vilka rörelser jag skulle tänka på lite mer, säger han.
Samtidigt fortsatte Juri att styrketräna på gymmet som vanligt, men var försiktig med vissa maskiner som skulle kunna anstränga låret. Han gick även på någon form av rehabilitation, där han bland annat fick hjälp med stretching, berättar han.
Träning och viktnedgång kan bidra till att försämringen bromsas
Behandling av artros består, som i Juris fall, i regel av information om tillståndet, utbildning, träning samt viktnedgång och receptfria läkemedel.
Viktnedgång och träning kan bidra till att försämringen av broskets funktion bromsas. I första hand rekommenderas träning som är handledd av utbildad hälsopersonal.
I en patientundersökning som gjorts i samband med Upplysningskampanjen Artros-hjälpen.se har hittills cirka 2 000 personer med artros svarat på frågor rörande deras sjukdom.
Där uppger närmare hälften av de svarade att de i viss grad fått information om vad de kan göra för att lindra artros-besvären. 25 procent svarar att det fått väldigt lite information. 18 procent upplever att de fått mycket information.
Hur nöjd man sammantaget är med den behandling och rådgivning man fått varierar också, En tredjedel är nöjda och en tredjedel är delvis missnöjda. Cirka var tionde deltagare uppger att de är mycket missnöjda eller mycket nöjda. 10 procent svarar att de inte fått någon behandling eller rådgivning.
65 procent har tagit del av träningsprogram
65 procent uppger att de efter rekommendation av sin läkare eller fysioterapeut, fått genomgå någon form av träningsprogram för att lindra besvären. 32 procent svarade att de inte har det.
Av de mer än 1 200 svarande som genomgått ett sådant träningsprogram, har enligt undersökningen främst tränat på egen hand eller tillsammans med en fysioterapeut. Var tredje har gått på artrosskola och 10 procent av de svarande har använt sig av digital artrosbehandling.
Kan göra ont - men är inte farligt
Träning kan i många fall bidra till att artrossmärtorna och symtomen inte blir värre med tiden. Att vara fysiskt aktiv när man har artros kan också göra att symtomen delvis eller helt försvinner. Vilken träning som är bäst beror på var på kroppen artrosen sitter.
I patientundersökningen svarar cirka 1 300 personer på frågan: ”Hur är din artrossmärta efter träning?” Här ser du svaren:
Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte är farligt att träna med artros och att det ibland kan kännas lite eller göra lite ont. Men det är inte farligt. Om man har artros är det okej att känna smärta vid träning, men den ska kännas hanterbar. Om smärtan blir värre dagen efter träning har du sannolikt tagit i lite för hårt.
Exempel på träning som är bra vid artros är till exempel styrketräning, då utmanar man musklerna lite grann.
Även om de flesta blir hjälpta av fysisk aktivitet och viktnedgång, så finns det ändå de patienter som trots optimal behandling blir sämre. I sådana fall kan det bli aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp.
För Juri har i alla fall träningen fungerat i flera år nu, sedan han fick diagnosen. Han kommer fortsätta med den här livsstilen så länge han orkar och kan, berättar han. För den har ju haft bra effekt på hans artros.
– Jag upplever inte att det har blivit värre, snarare bättre.
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu