Kotkompression hos äldre

Vad är en kotkompressionsfraktur?

En kotkompressionsfraktur i ryggen betyder att en ryggkota har tryckts ihop eller komprimerats. Det är ett mycket vanligt tillstånd bland äldre, särskilt bland dem med benskörhet, osteoporos. Förutom att det kan vara smärtsamt, försämras ryggens funktionsförmåga. 

Uppskattningsvis diagnostiseras bara en tredjedel av alla kotkompressionsfrakturer. Många uppfattar ryggsmärtorna som en del av åldrandet och bryr sig därför inte om att söka läkarhjälp för dem. 

Orsak

Kotkompressionsfraktur hos äldre människor beror nästan alltid på benskörhet, vilken gör att ryggkotorna lätt bryts sönder eller trycks samman.

För den som har uttalad benskörhet, krävs det inte mycket för att en kotkompression ska uppstå. Skadan uppstår ofta i samband med en ansträngning, som inte behöver vara särskilt stor, till exempel att stiga ur ett badkar, en kraftig nysning, lyft av ett mindre föremål eller att ryggmuskulaturen spänns kraftigt av något annat skäl. Om benskörheten är mindre allvarlig krävs det större kraft för att en kotkompressionsfraktur ska uppstå.

En lång rad faktorer ökar risken för kotkompression. Många av dessa faktorer går inte att göra något åt, som att vara äldre, vara kvinna, ha demens, tidigare frakturer eller en ökad ärftlig risk. Andra riskfaktorer går det kanske att göra något åt, som rökning, benskörhet, nedsatt syn, fallrisk eller fysisk inaktivitet.

Symtom

En fraktur i en skör ryggkota sker nästan alltid på kotans framsida, den sida som vetter in mot bröstet eller bukhålan. Det betyder att kotans främre del sjunker ihop, medan den bakre delen behåller sin normala höjd. Om detta sker i flera ryggkotor, ökar ryggens krökning. Längden minskar också, man sjunker ihop lite. Detta kan leda till att bröstkorgen sjunker ned mot höftkammen så att både brösthålan och bukhålan trycks ihop. Därmed kan det bli tyngre att andas och magen kan puta ut.

Minskad längd gör också att musklerna i ryggen blir "för långa". För att hålla ryggen upprätt måste musklerna då dras samman kraftigare än förut. Denna anspänning kan i sig orsaka ryggsmärtor på grund av muskeltrötthet, och smärtan kan finnas kvar långt efter det att kotfrakturen har läkt.

Det är ovanligt att kotkompression skadar ryggmärgen och risken för nervskador och förlamningar är därför mycket liten.

Diagnos

När en äldre person får akuta smärtor i nedre delen av ryggen ska man misstänka kotkompression. Många kan minnas vad det var som utlöste smärtan, medan andra har svårt att komma ihåg hur den började. Typiskt för smärtor vid kotkompressionsfraktur är att det lindrar smärtorna att ligga ner, medan det gör ondare när man står och går. Å andra sidan förekommer detta vid många andra tillstånd som orsakar ryggsmärta.

Ibland kan läkaren se att ryggen har blivit "rundare" och det kan kännas ömt om man trycker mot det ställe där en fraktur finns.

En röntgenundersökning visar om det är kotkompression, men är inte alltid nödvändig. I de fall sjukdomshistorien är självklar, till exempel om man haft liknande frakturer tidigare, kommer behandlingen att vara densamma oavsett om det görs en röntgenundersökning eller ej.

Behandling

Kotkompressionsfrakturer är stabila. Det innebär att det är mycket liten risk för att frakturen ska kunna skada ryggmärgen. Har man mycket ont, kan det vara klokt att ligga till sängs i några dagar. Men det är viktigt att komma upp ur sängen så snart som möjligt. Sängläge ökar benskörheten, med risk för nya frakturer, och även risk för blodpropp i benen.

En fysioterapeut och/eller en arbetsterapeut kan hjälpa till med övningar och eventuella hjälpmedel för att stärka ryggen och minska problem i vardagslivet som kotkompressionen medfört. De kan också informera om olika åtgärder för att förebygga nya kompressionsfrakturer.

Smärtstillande receptfria läkemedel som paracetamol provas i första hand för att få kontroll över smärtorna.

Förebyggande åtgärder

Det bästa sättet att förebygga kotkompression är att regelbundet ägna sig åt fysisk aktivitet och att stärka ryggmuskulaturen. 

Det kan vara bra se till att få i sig tillräckligt med kalcium och vitamin D, till exempel i form av tabletter. Det är också viktigt att sluta röka, för den som gör det, eftersom rökning kan förvärra benskörhet. Försök också att förebygga fall, till exempel genom att ta bort eventuella "snubbelfällor" i hemmet. Fall ökar risken för både kotkompression och andra skador, till exempel höftfraktur.

För den som har konstaterad benskörhet, kan läkaren föreslå behandling med läkemedel som motverkar urkalkning av skelettet.

Prognos

De allra flesta frakturer läker, med motsvarande minskning av smärtorna, inom 8–12 veckor. Det finns dock risk för nya frakturer och därför är det viktigt att behandla benskörhet, vara fysiskt aktiv och försöka förebygga fall.