Muntorrhet

Vad är muntorrhet?

Muntorrhet, också kallat xerostomi, beror antingen på att salivproduktionen är för liten eller på att salivens sammansättning inte är som den ska.

Muntorrhet är ett ganska vanligt problem, framför allt hos de som använder många mediciner. Ungefär 10–30 procent upplever muntorrhet. Det är vanligare bland kvinnor och bland äldre personer.

Vilka uppgifter har saliven?

I munnen finns dels stora spottkörtlar som bildar saliv, dels ett stort antal små spottkörtlar. Normalt utsöndras 0,5–1,5 liter saliv per dygn: cirka 40 procent under måltider, resten ”under vila”, det vill säga när man inte äter. Saliven har många viktiga funktioner:

• Den skyddar munslemhinnan och tänderna mot mekaniska och kemiska och skador.
• Den är effektiv mot mikroorganismer, det vill säga hämmar bakterier och virus.
• Den motverkar hål i tänderna genom att ta bort matrester, skyddar mot syror som bildas i placket på tänderna och reparerar begynnande hål.
• Den ”smörjer” munnen så att det blir lättare att tugga, svälja och tala. Saliven är också viktig för smaksinnet och smakupplevelserna.
• Den tjänar som bärare (transportör) av näringsämnen och matsmältningsenzymer (ämnen som hjälper till att bryta ner födan).

Saliven har avgörande betydelse för välbefinnandet och för att undvika sjukdomar i munhålan.

Orsak

Orsakerna till muntorrhet kan vara många. När man blir äldre krymper spottkörtlarna och producerar mindre saliv. Också vissa sjukdomar, som till exempel Sjögrens syndrom, kan orsaka nedsatt salivproduktion. Att bli torr i munnen är en normal reaktion när man blir skrämd eller stressad. Därför kan också ångesttillstånd ge muntorrhet. Muntorrhet är också en biverkning av strålbehandling i ansiktsområdet, till exempel i samband med cancerbehandling. Även infektioner och diabetes kan leda till muntorrhet.

Den vanligaste orsaken till muntorrhet är dock biverkningar av läkemedel. Man räknar med att ungefär 50 olika preparat kan ha muntorrhet som biverkning. Risken att få muntorrhet ökar starkt om man medicinerar med flera olika läkemedel samtidigt. Bland de vanligaste preparaten som ger muntorrhet är läkemedel mot psykiska besvär, starkare smärtstillande, sömnmedel, blodtryckssänkande läkemedel, vätskedrivande läkemedel, läkemedel mot allergi, astmamediciner, läkemedel mot parkinsonism och cytostatika. 

Läkemedelsutlöst muntorrhet – vad kan man göra?

Om man tar mediciner regelbundet kan man be sin läkare att ta reda på om någon av dessa kan vara orsaken till muntorrheten. Läkaren bedömer om medicineringen kan ändras eller om det finns alternativ som kan ge den önskade behandlingseffekten utan att ge problem med muntorrhet. Kanske går det att minska dosen eller ändra doseringsschemat så att koncentrationen av läkemedlet blir lägre vid den tid på dygnet då besvären med muntorrhet är som värst. Om man tar flera olika läkemedel bör det utredas om det är möjligt att sluta med något av dem.

Råd om egenvård vid muntorrhet

Utöver att man kan få svårt att svälja och tala, dålig andedräkt och besvärligt att äta, medför muntorrhet också ökad risk för inflammation i tandköttet eller munslemhinnan, svampinfektion i munnen och hål i tänderna. Lyckligtvis finns det flera saker som man själv kan göra för att motverka detta.

Mat och dryck

• Att skölja munnen med vatten är ett enkelt och bra sätt att lindra muntorrhet.
• Drick vatten ofta. Om man upplever muntorrhet på natten kan man skölja runt lite vatten i munnen innan man sväljer det.
• När man tuggar ökar salivproduktionen. Därför är det bra att äta mat med mycket tuggmotstånd, till exempel råa morötter.
• Man bör undvika att småäta eftersom det bildas syror i munnen varje gång man äter.
• Det är också bra att undvika sötsaker samt sockerhaltig saft och läsk, som kan förvärra muntorrheten och dessutom är skadligt för tänderna.

Från apoteket

• På apotek finns produkter som lindrar besvären och ökar salivproduktionen, som sug- eller halstabletter, tuggummi, munsprej och gel. Vanliga sockerfria sugtabletter eller tuggummi fungerar också, men för att ge tänderna extra skydd är ett råd att använda produkter med fluor. 
• Det finns också så kallade saliversättningsmedel eller konstgjord saliv. De kan hjälpa något, men vatten ger oftast lika god effekt.
• Man kan pröva att byta till en fluortandkräm som inte löddrar, eftersom ytaktiva ämnen kan förstöra den skyddande hinnan av saliv som finns i munnen. 

Rengöring

• Rengör tänder, tunga och munhåla grundligt med tandborste och tandtråd eller tandstickor.
• Det är viktigt att rengöra och använda fluor efter måltiderna.
• Tandproteser kräver grundlig rengöring. Om helproteser lossnar på grund av muntorrhet kan fästet förbättras med fästmedel.
• Uppsök tandläkare för att få individuellt anpassade råd om optimal tand- och munvård.

Läkemedel som stimulerar salivproduktionen

Om råden ovan inte hjälper kan det eventuellt vara aktuellt att prova pilokarpin, ett receptbelagt läkemedel i tablettform eller som droppar. Pilokarpin har vissa biverkningar och bör inte ges till patienter med okontrollerad astma. Det ska användas med försiktighet vid lungsjukdom, hjärtsjukdom och grön starr (trångvinkeltyp).

Tandvårdsbidrag och nödvändig tandvård

Om man är mycket torr i munnen på grund av någon sjukdom eller behandling kan man ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag, STB. STB kan användas för förebyggande tandvård. I svårare fall kan det även vara aktuellt att få tandvård till vanlig sjukvårdstaxa, så kallat nödvändig tandvård.