Karies, hål i tänderna

Tandens uppbyggnad

Alla tänder består av tre skikt:

• Emalj – det yttre skiktet, som är mycket hårt och skyddar tandens krona.
• Dentin – huvudstrukturen i tanden består av dentin.
• Pulpa – i mitten av tanden finns pulpahålan, "nerven", som innehåller blodkärl och nerver som kommer från käkens nätverk av blodkärl och nerver.

Tandens rot fäster i käkbenet med hjälp av trådar (det periodontala ligamentet).

Vad är karies?

Karies, eller "hål i tänderna" (tandröta), är en bakteriesjukdom i tänderna som gör att tandens emalj och dentin bryts ner (demineraliseras). Karies beror på att bakterier metaboliserar sockermolekyler och producerar syror som demineraliserar tandens hårdvävnad.

Går kariesangreppet djupt in i dentinet eller når pulpan, uppstår vanligen tandvärk. I en amerikansk studie uppgav 12 % att de hade haft tandvärk under de senaste sex månaderna.

Symtom

I ett tidigt skede ger karies inga symtom. Om karies utvecklas till en lindrig inflammation i pulpan, den inre delen av tanden, kan man känna obehag. Korta smärtepisoder som utlöses av varma, kalla och söta saker, varar i några sekunder och går över av sig själv. Om tillståndet utvecklas till inflammation som fäster sig i pulpan medför det kraftig och ihållande tandvärk. Ofta är det svårt för en själv att känna vilken tand smärtan kommer ifrån. Om inflammationen fortfarande förblir obehandlad ökar smärtorna, inflammationen övergår i en infektion och man kan få feber. Infektionen kan då också sprida sig vidare i vävnaden.

Orsak

Matrester blir kvar på tänderna på grund av dålig munhygien. Det bildas en beläggning på tänderna (dentalt plack). I den tunna biofilm som finns på munnens alla ytor fäster bakterier och bildar på tänderna det så kallade dentala placket. Många av biofilmens bakterier kan utnyttja sockret i vår kost och omvandla det till syra. Detta medför så småningom en demineralisering av emaljen och ett hål bildas i tanden. De förändringar som uppstår på tanden kallas karies, eller "hål i tänderna".

Till en början angriper syran emaljen som med tiden löses upp. Nedbrytningen fortsätter genom dentinskiktet och når in till pulpan, som blir inflammerad. Till en början är inflammationen i pulpan ytlig. Man känner bara av den som kortare smärtanfall som utlöses av värme, kyla eller söta stimuli. Smärtan varar i några sekunder och går över av sig själv. Kariesutvecklingen kan i detta stadium stoppas av en tandbehandling. Behandlingen består av att den uppmjukade (kariösa) tandvävnaden tas bort och ersätts av fyllningsmaterial. Ju tidigare behandling, desto mindre skador på tanden.

Om det inte behandlas i ett tidigare skede kommer kariesangreppet att fortsätta och leda till en inflammation i hela pulpavävnaden. I det stadiet är den enda behandlingen rotbehandling eller avlägsnande av tanden. En pulpa med allvarlig inflammation dör till sist (nekrotiseras) och kan orsaka en kraftig inflammation (apikal parodontit). Det kan bildas en böld (abscess). Denna infektion kan i sin tur sprida sig i vävnaden runt tänderna och ut i omgivande vävnad och även penetrera huden. Obehandlade infektioner med spridning ut i vävnaden kan bli livshotande, men att detta sker är mycket ovanligt.

Diagnos

Vanligen upptäcks kariesskadan vid en rutinundersökning och behandlas. 

Den tidiga kariesskadan ses som ogenomskinliga vita områden eller streck i emaljen och ytan blir mindre blank. Vid lindrig pulpit utlöses smärtan när tandläkaren blåser kall luft eller vatten på tanden. Vid en allvarlig infektion med förändringar i vävnaden runt tanden kan närliggande lymfkörtlar blir svullna och ömma.

Behandling

Målet är att sätta in behandling så tidigt som möjligt för att förhindra kliniska symtom och att förebygga fortsatt utveckling av den tidiga kariesskadan.

Vid karies med lindrig pulpit avlägsnas den karierade vävnaden och ersätts med en fyllning.

Vid karies med pulpit måste tanden pulpabehandlas. Pulpan tas bort och det tomma pulparummet fylls med en fyllning. Alternativt tas tanden bort. Vid pulpaengagemang kan smärtan bli stor och smärtstillande läkemedel nödvändigt. Antibiotika behövs sällan vid pulpainfektioner. Om man fått en böld är förstahandsalternativet att man tömmer denna, då antibiotika har svårt att nå ut i sådan vävnad. Bölder som inte töms vid pulpabehandling kan dräneras med en incision (snitt) i bölden så att varet kan tömmas ut.

Förebyggande åtgärder

Den viktigaste åtgärden mot karies är förebyggande behandling. Det handlar om god munhygien, det vill säga regelbunden tandborstning, färre intag av sötsaker, färre mellanmålstillfällen, användning av fluortandkräm och regelbundna kontroller hos tandläkaren som griper in vid tecken på karies. Även tandtråd och mellanborstning rekommenderas. Tandtråd i tillägg till bortsning minskar förekomsten av tandköttsinflammation (gingivit) och plack jämfört med endast tandbortsning, men bevisen är inte särskilt starka. Likadant för mellanborstning. 

Fluortandkräm och andra fluorprodukter förhindrar att tandemaljen löses upp och återmineraliserar ytliga kariesskador. Regelbunden tandborstning med fluortandkräm är en viktig kariesförebyggande åtgärd. Elektrisk tandborste som är roterande och oscillerande (oscillerande betyder ungefär vibrerande) minskar förekomsten av plack och tandköttsinflammation effektivare än en vanlig tandborste.

I särskilda fall, till exempel hos barn med många kariesangrepp, vid tandreglering och hos patienter med muntorrhet, kan det krävas tillägg av fluor i form av sköljning med fluorlösning, tabletter eller fluorlackning. Det är den lokala fluoreffekten som är den viktigaste. Därför ska man tugga eller suga på eventuella flourtabletter, inte svälja ner tabletterna.

Stort intag av fruktjuicer och sura läskedrycker leder till frätskador på tänderna.

Prognos

Om man upptäcker kariesangreppet tidigt är prognosen mycket god.

 

Animation av karies

 

 Animation av rotfyllning