Dålig andedräkt

Vad är dålig andedräkt?

Dålig andedräkt, halitosis, är obehaglig lukt från munnen ofta tillsammans med obehaglig smak i munnen. De flesta av oss upplever dålig andedräkt periodvis, särskilt på morgonen. För de flesta försvinner den dåliga andedräkten snabbt efter frukost och tandborstning, men ihållande och mer besvärande dålig andedräkt är inte heller ovanligt. Av de personer som tillfrågas om dålig andedräkt kan upp till hälften vittna om att de periodvis besväras av detta. 

Orsak

Det finns många olika orsaker till dålig andedräkt. I större delen av fallen beror det på någonting i munnen.

• Inflammation i tandköttet är sannolikt den vanligaste orsaken till dålig andedräkt. Lukten kommer oftast från bakterier som producerar illaluktande svavelföreningar när de bryter ner matrester, som ligger kvar i fickor i tandköttet eller som beläggning på tungan.
• Andra liknande tillstånd är dålig tandskötsel, hål i tänderna, ansamling av små matrester i munnen och i sprickor i halsmandlarna och tungan.
• Om det går långt mellan måltiderna kan minskad salivutsöndring och ett ökat pH-värde ge dålig andedräkt.
• Om man andas mycket genom munnen istället för genom näsan, kan detta torka ut munnen och därmed ge dålig andedräkt.
• Dålig andedräkt kan ofta tillskrivas en viss sorts mat som man har ätit, till exempel vitlök, starkt kryddad mat, fettrik mat och mjölkprodukter.
• Rökare har ofta dålig andedräkt.
• Om man bantar eller äter lågkolhydratkost kan det bildas ketoner, vilket ger en acetonlukt. Detta kan också ske vid dåligt behandlad diabetes.
• Akut infektion i halsmandlarna (halsfluss) kan ge dålig andedräkt.
• Likaså infektion i näsa och bihålor: Varbildning i bihålor kan innebära att utandningsluften kommer i kontakt med illaluktande var, vilket kan ge dålig andedräkt. Och polyper i näsan kan hindra det sekret som ska rengöra halsen – då gynnas bakterietillväxten och dålig lukt uppstår.
• Muntorrhet: Sjukdomar som innebär en försämrad salivproduktion (som till exempel Sjögrens syndrom) eller mediciner som gör att man blir torr i munnen, och då trivs de luktproducerande bakterierna. En del mediciner, som till exempel antibiotika och vissa vitaminer, kan ge upphov till illaluktande ämnen som utsöndras genom lungorna och ger dålig andedräkt.
• Sjukdomar som diabetes, njursvikt och skrumplever kan ibland ge sämre andedräkt på grund av att ämnen som utsöndras via lungorna når utandningsluften. Det gäller även tumörsjukdomar och sjukdomar i luftvägar och lungor. 

Behandling

Behandlingen går ut på att ta bort orsaken till den dåliga andedräkten. Det finns flera saker som man kan göra själv för att förbättra situationen:

• Försök att borsta tänderna oftare och noggrannare och använd tandtråd för att få bort beläggning mellan tänderna.
• Det är också en god idé att borsta eller skrapa tungan med tandborste eller tungskrapa för att få bort beläggningar.
• Om det går lång tid mellan måltiderna kan man försöka äta oftare, och likaså tänka på att dricka oftare.
• Utöver att äta ofta är det särskilt viktigt att äta frukost, för att få igång salivproduktionen.
• Om man andas mest genom munnen kan man försöka att andas mer med stängd mun, och därmed andas genom nästan istället.
• Zinksugtabletter finns att köpa receptfritt på exempelvis apotek och kan ge bra effekt mot dålig andedräkt.
• Det finns också en rad olika munsköljvatten som förbättrar andedräkten under flera timmar (till exempel de som inehåller triklosan).
• Att tugga tuggummi kan hjälpa till att öka salivproduktionen och därmed rensa slemhinnorna, men effekten är ofta kortvarig.