Röntgenundersökning
Även om upptäckten av röntgen är gammal och det har kommit ett flertal nya bildtekniker, är röntgen fortfarande ett viktigt redskap i undersökningen av kroppens inre strukturer. I början av röntgenbildens historia kunde man bara titta på solida strukturer. Nu kan man, med hjälp av kontrastvätska, se hålor och vätskefyllda rum i kroppen.
Wilhelm Conrad Röntgen, en tysk fysiker vid Würzbergs universitetet, experimenterade 1895 med elektrisk ström genom ett lufttomt rör. Även om den apparat han använde var helt omsluten av svart kartong upptäckte han, att det vid ett tillfälle framkallades glimtande ljus på en fluorescerande skärm i närheten. Han blev efter denna upptäckt mycket intresserad av dessa strålar som kunde tränga igenom fasta ämnen. Den mest uppseendeväckande upptäckten gjorde Wilhelm Conrad Röntgen då han genom att placera handen framför strålfältet framkallade skuggor av benen på den fluorescerande skärmen. Upptäckten, som offentliggjordes 1895, blev snabbt en hjälp för diagnostiska undersökningar inom läkarvetenskapen.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Vad är röntgenstrålar?
- Röntgenstrålar är osynliga, elektromagnetiska strålar med kort våglängd. Röntgenstrålarna liknar radio- och ljusvågor.
- Ett röntgenrör placeras framför patienten, så att röntgenstrålarna går därifrån och genom patienten för att träffa en fotografisk film bakom patienten. Beroende på hur mycket av strålarna som absorberas av kroppsvävnaden, kommer filmen att färgas mer eller mindre svart.
- Mjuka kroppsdelar, som muskler, fett, hud och blod, är den mest "genomskinliga" vävnaden och absorberar därför inte speciellt mycket av strålarna. Benvävnad däremot absorberar mycket på grund av att den är så kompakt, och lämnar därmed skuggor på filmen. På filmen kommer mjuk vävnad att ge mörkgrå skuggor och benvävnad vita skuggor.
Vad använder man röntgen till?
Man kan ta röntgenbilder av alla delar av kroppen. Dessa används ofta i kombination med andra undersökningar för att avgöra om diagnosen stämmer eller inte.
En "enkeltagning" är den enklaste och mest använda röntgenmetoden. Den används speciellt till undersökningar av ryggraden, bröstkorgen, kraniet och andra delar av skelettet.
Om man vill ha en röntgenbild på ett hålrum eller vätskefyllda strukturer, använder man färger eller kontrastvätska (till exempel jodkontrast) för att de skall synas på filmen. Idag har dock datortomografi tagit över en del av det som man tidigare använde röntgen till. Datortomografi ger en serie av snittbilder och patienten utsätts inte för lika mycket strålning som med röntgen. Datortomografi ger en serie av snittbilder och dessa kan sedan sammankopplas med både MR-kamera (magnetisk resonans), Gamma-kamera eller PET-kamera.
Nya röntgenmetoder som tillkommit är bland annat så kallad tomosyntes. Bilder som tagits digitalt från olika vinklar, antigen med en linjär eller med en bågformad rörelse överlagras och sammanfogas till en gemensam. Metoden används nu inom mammografi, angiostativ och C-bågar
Hur går en röntgenundersökning till?
- Vid en vanlig röntgenundersökning placeras patienten mellan röntgenröret och den låda som innehåller röntgenfilmen.
- Det är viktigt att man tagit av sig smycken och dylikt som kan påverka bilden.
- Patienten bör sitta helt still under tiden bilden tas, så att den inte blir suddig och därmed av sämre kvalitet.
- Under tiden bilden tas går den som tar bilden bakom en skärm, för att inte ständigt bli utsatt för strålning, trycker på en knapp och det hela är över på några få sekunder.
- Eftersom röntgenstrålar inte känns gör det inte heller ont att få en röntgenbild tagen.
- Direkt efter röntgentagningen framkallas, fixeras och torkas bilderna automatiskt.
- Vanlig framkallning har till stor del försvunnit utom vid mammografi där en hög upplösning krävs.
- Allt vanligare blir direkt elektronisk bildbehandling där bildplattor eller CCD- detektorer ( charged coupled detector ) direkt överför informationen till en arbetsstation för direkt eller senare granskning där även filtrering och subtraktion kan göras i bilden.
Är röntgenstrålning farlig?
Risken för skador efter röntgen är mycket liten. Moderna röntgenapparater tar bilder med hög kvalitet vid en mycket låg strålningsdos.
Risken för att få cancer i samband med röntgenstrålar är mycket liten. Orsaken till att den som sköter utrustningen går in bakom en skärm när bilden tas är att han eller hon under en dag tar flera röntgenbilder och sammanlagt blir utsatt för en större mängd strålning.