PSA – testa eller inte?
I vissa fall rekommenderas inte att göra PSA-prov på grund av de möjliga negativa effekterna och biverkningar av eventuell behandling. I följande fall är man högrisk och bör ta PSA-test.
Vad är PSA-prov?
Prostatan är en körtel som omsluter urinröret och som producerar en del av den vätska som ingår i sädesvätskan (sperman). Prostatavätskan är viktig för fertiliteten eftersom den gör att spermierna lever längre i kvinnans vagina.
PSA (prostataspecifikt antigen) är ett ämne som normalt utsöndras från prostatakörteln i små mängder och som kan återfinnas i blod. Normalt finns mycket låga nivåer av PSA i blodet. Vid olika tillstånd som drabbar prostatan ökar koncentrationen av PSA i blodet. Detta kan förklaras med att PSA läcker ut från prostatan.
Tillstånd som kan ge förhöjt PSA-värde är:
- Prostatacancer
- Inflammation i prostatan
- Godartad prostataförstoring
- Urinvägsinfektion (kan ge en övergående, men kraftig stegring av PSA)
PSA-prov och prostatacancer
När män blir äldre blir prostatakörteln hos vissa förstorad, vilket kan orsaka problem med att tömma urinblåsan. I de flesta fall är den här prostataförstoringen godartad. Om det finns elakartade celler i prostatan har man prostatacancer, men det är inte möjligt att säga om cancern kommer att växa snabbt eller långsamt. Hos minst 30 procent av alla 70-åringar hittar man cancerceller, utan att patienterna har besvär. De flesta får aldrig problem med sjukdomen under sin livstid.
Dagens kunskap visar följande om PSA-prov:
- PSA är ett opålitligt test för att påvisa tidig prostatacancer, men det är även opålitligt för att utesluta cancer i prostatan.
- Om man har symtom på prostatacancer, eller om läkaren misstänker prostatacancer efter att ha känt på prostatan via ändtarmen (prostatapalpation), kan ett PSA-prov vara av värde.
- Om man inte har några symtom på prostatacancer, ingen ärftligt ökad risk och ingen misstanke om prostatacancer vid prostatapalpation har man sällan någon nytta av att göra ett PSA-test – vid förväntad överlevnad på mindre än 10–15 år (i genomsnitt lever svenska 75-åriga män ytterligare 12 år) avråds man då till och med från att göra PSA-test eftersom det kan göra mer skada än nytta. Behandling av prostatacancer kan ge biverkningar utan att cancern botas.
- PSA-testet är värdefullt när prostatacancer har upptäckts för att se behandlingens effekt, och för att kunna upptäcka utveckling av sjukdomen.
Med nuvarande kunskap rekommenderar Socialstyrelsen inte rutinmässiga PSA-prov vid allmänna hälsokontroller av friska män. Undantaget är män med högrisk, flera fall av prostatacancer, äggstockscancer eller bröstcancer i familjen. Om man har två eller flera nära släktingar med prostatacancer varav någon diagnostiserats före 75 års ålder, bör man diskutera PSA-test med sin läkare.
Upplever du potensproblem och är intresserad av behandling?
Nu söker vi deltagare till en studie med ett läkemedel under utveckling för behandling av erektil dysfunktion (potensproblem). För att delta behöver du uppleva potensproblem och vara motiverad till att få behandling. Du får ersättning för ditt deltagande och bidrar samtidigt till viktig forskning.
Studier kring allmän screening med PSA-mätning
Flera stora och seriösa vetenskapliga studier har visat att allmän screening med PSA-mätning av män utan symtom för att upptäcka prostatacancer tidigt, inte förlänger livslängden. Men för de patienter som har fått prostatacancer med aggressiv tumörväxt påvisad medan tumören var liten och begränsad till själva körteln, leder tidig behandling till bättre överlevnad. Behandlingen innebär biverkningar. Många av de män som opererar bort körteln blir impotenta och en del får urinläckage. Detta gäller även för strålbehandling.
Eget val att göra PSA-prov
En del män vill ändå göra PSA-prov. Då är det viktigt att man som patient informeras om alla begränsningar med testet, och de problem och hälsobesvär ett förhöjt PSA-värde kan medföra.
I Sverige ska man enligt de nationella rekommendationerna inte undersöka PSA-prov hos symtomfria män med förväntad överlevnad på mindre än 10–15 år, om läkaren inte först har gjort en prostatapalpation och den undersökningen väckt misstanke om prostatacancer. Symtomfria män med längre förväntad överlevnad än 10–15 år som önskar ta PSA-prov kan göra det, med eller utan prostatapalpation, men de måste först ha tagit del av den skriftliga informationen i Vårdguidens broschyr: "Om PSA-prov för att upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede Fördelar och nackdelar".