Prostatacancer

Vad är prostatacancer?

Cancer i prostatan är den vanligaste cancerformen hos män

Prostatan ligger under urinblåsan och första delen av urinröret går igenom körteln. Prostatans huvuduppgift är att producera en del av det sekret som ingår i sädesvätskan (sperman), vilket bidrar till att sperman håller sig flytande. 

Cancer i prostatan är den vanligaste cancerformen hos män. Antalet nya prostatacancerfall är cirka 10 000 per år i Sverige. Risken för farlig sjukdomsutveckling vid prostatacancer är många gånger så liten att man kan leva livet ut med cancer i prostatan utan att få besvär eller dö för tidigt. 

Symtom på prostatacancer

• Många med prostatacancer saknar symtom. 
• Blåstömningsbesvär såsom att behöva kissa ofta, ha svårt att tömma hela urinblåsan eller svårigheter att komma igång att kissa kan förekomma vid prostatacancer, men är också vanliga symtom på ofarlig prostataförstoring. Om blåstömningsbesvären är snabbt ökande (senaste halvåret) och påtagliga ska man misstänka prostatcancer.
• Trötthet, viktminskning och blod i urinen är sena symtom på prostatacancer. 
• Hos en del män kan de första symtomen på prostatacancer komma som en följd av att cancern spridit sig i kroppen. Allra vanligast är då symtom från skelettmetastaser i form av smärtor och nedsatt rörlighet.

Orsak

Varför får man prostatacancer?

Man har sett att det finns ett samband mellan prostatacancer och arv, geografi, övervikt och kost. Prostatacancer är exempelvis vanligare i Skandinavien än på många andra ställen i världen. I en skandinavisk studie fann forskarna att 42 procent av prostatacancerfallen kunde tillskrivas arv. Man kan ha högre risk, och bör vara särskilt uppmärksam på ärftliga anlag om man har två eller flera nära släktingar som har eller har haft prostatacancer varav någon diagnostiserats före 75 års ålder. 

Kan man minska risken att få prostatacancer?

Den kost och livsstil som är bra för hjärta och blodkärl verkar också vara bra för prostatan. Det är troligt, men inte bevisat, att mat som innehåller mycket frukt och grönsaker och fet fisk, men inte så mycket fett och kött från däggdjur eller mejeriprodukter kan minska risken för att få prostatacancer.

Diagnos

Vid undersökning av symtom som skulle kunna bero på prostatacancer görs nedanstående.

Rektal undersökning av prostatan

Läkaren för in ett finger genom ändtarmsöppningen och känner på bakre delen av prostatan för att få en uppfattning om körtelns storlek och form. Tumörer kan ibland kännas som hårda knölar i prostatan.

PSA-test via blodprov

PSA (prostataspecifikt antigen) är en markör som mäts i ett blodprov. Mängden PSA-värdet i blodet ökar i de flesta fall vid prostatacancer, godartad prostataförstoring samt vid infektioner i prostata och urinvägar. Vid besvär med urinvägarna kan PSA-mätning ge vägledning. 

Om PSA-värdet är förhöjt

Vid förhöjt PSA-värde på en viss nivå bör en utredning med magnetkameraundersökning (MR), och i vissa fall undersökning av vävnadsprover (biopsi), göras för att helt utesluta prostatacancer. Provsvar som visar ett högt PSA-värde ökar cancermisstanken och mycket högt värde innebär stark misstanke om cancer i prostatan. 

Dilemmat med PSA-test är att man upptäcker en del cancer som aldrig skulle ha lett till några sjukdomssymtom. Många får därför cancerbehandling som inte är nödvändig. Å andra sidan upptäcks det också några fall av prostatacancer som har nytta av tidig behandling. Hälsomyndigheter i flera länder har räknat på detta och konkluderar att vid testning av män utan symtom, är biverkningarna större än eventuella vinster. Över hela världen är expertråden eniga om att PSA-prover endast ska tas när patienten söker hjälp och har symtom som tyder på prostatacancer.

Magnetkamera (MR), ultraljud och vävnadsprover (biopsi)

Magnetkamera (MR) används inom prostatacancerdiagnostiken. Med magnetkamera kan man undersöka var misstänkta prostatatumörer sitter och rikta vävnadsprover (biopsi) mot dessa ställen. I vissa fall är det dock inte lämpligt att göra MR-undersökning. För att göra biopsi används ultraljud via ändtarmen. Vävnadsprover från prostatan tas med en nål och undersöks därefter i mikroskop.

Behandling av prostatacancer

Vad som avgör vilken behandling som ges vid cancer i prostatan

• Tumörens utseende i mikroskopet.
• Cancerns utbredning och omfattning.
• Patientens ålder.
• Förväntad livslängd.

Behandlingsalternativen fastställs i samråd mellan läkare och patient utefter behov och önskemål. 

Förenklat kan prostatacancer delas in i två olika grupper

• En aggressiv form av cancer som växer och sprider sig till skelettet.
• En form av prostatacancer som utvecklas mycket långsamt och som få dör utav.

Olika behandlingsalternativ vid prostatacancer

• Aktiv monitorering (istället för att operera eller strålbehandla prostatacancer direkt följs män med lågriskcancer upp, för att efter hand kunna skilja ut dem som behöver behandlas).
• Kirurgi (operation).
• Strålbehandling.
• Hormonbehandling.
• Cytostatika (cellgifter).
• Kryoterapi (köldbehandling).

Botande (radikal) behandling

Kirurgiskt avlägsnande av hela prostatan, inklusive sädesblåsan och urinrörsdelen som går genom prostata, kallas radikal prostatektomi. Ingreppet kan bota cancern förutsatt att tumören är begränsad till ett visst område som kan avlägsnas. Personer som radikalbehandlas kan drabbas av impotens och inkontinens. Ibland tas bara en del av prostatan bort.

Nya strålningsmetoder har utvecklats som är målinriktade och effektiva, vilket gör att patienten kan botas från prostatacancer och slippa operation. Hormonbehandling kan läggas till som ett komplement. 

Lindrande (palliativ) behandling

Om cancern inte går att bota kan hormonbehandling bromsa prostatacancern, åtminstone tillfälligt. Strålbehandling kan ha en lindrande effekt på smärtsam spridning av cancern till skelettet och kan också sättas in vid återfall efter tidigare operation av prostatan. Om cancern försvårar urinavflödet från njurarna kan katetrar läggas in direkt i njurarna, så kallade pyelostomier. Kirurgiskt avlägsnande av prostatavävnad kan göra det lättare för patienten att kissa. 

Vad man kan göra själv

Hög fysisk aktivitet, efter påvisad prostatacancer, kan förbättra prognosen både för total dödlighet och för den dödlighet som beror på prostatacancer, så kallad prostataspecifik dödlighet. I en studie fann man att den prostataspecifika dödligheten var lägre bland de män som promenerade eller cyklade ≥20 minuter per dag eller tränade fysiskt ≥1 timme per vecka.

Prognos

Prostatacancer är ofta ett ofarligt tillstånd som inte behöver behandlas. Många lever med prostatacancer livet ut utan att få besvär eller dö för tidigt, och de allra flesta överlever.

Förlopp vid spridd prostatacancer

Ibland kan prostatacancern vara aggressiv, sprida sig snabbt i kroppen och orsaka komplikationer. Prostatacancern sprider sig i första hand till lymfkörtlar, därefter till skelett och i sällsynta fall till lungor och lever.