Calle efter besked om krokig penis: ”Min manlighet dog”

Peyronies sjukdom innebär att en förhårdnad bildats i en svällkropp i penis och orsakar smärtor och böjning vid erektion. Den exakta förekomsten av Peyronies är ännu inte känd, men risken att utveckla sjukdomen någon gång i livet anses ligga runt fem procent.
För Calle blev det klart att han led av sjukdomen vid 50 års ålder.

– Jag upptäckte först att min potens inte var lika bra som tidigare. Därefter kände jag en knöl vid penisroten och började googla på vad det kunde vara. Jag hade aldrig hört talas om Peyronies tidigare men förstod direkt att det var det jag hade. Jag sökte hjälp hos en urolog som snabbt konstaterade det jag befarade.

Calle förklarar att sjukdomen utvecklades under ett år.

– Det började med knölen vid roten men blev sedan värre. Idag har den spridit sig över hela penisen. Jag har en liten böjning uppåt men hela penisen har förändras och i början när jag fick erektion spändes den och gjorde fruktansvärt ont. Jag kände också att den drog ihop sig och krympte.

Besöket hos urologen knäckte Calle 

Efter besöket hos urologen var Calle helt knäckt.

– Han gav mig diagnosen utan vidare undersökning och sa inget mer än ”Jaja det är Peyronies och så kan det gå”. Det kändes tabubelagt att prata om det, även i det slutna rummet med min urolog. Jag fick genast förslag om operation med avböjde. Det finns inga garantier att penisen blir bra efter en operation och inte heller med andra behandlingar. En känsla av hopplöshet sköljde över mig och jag kände mig väldigt ensam, säger Calle med en märkbart gripen röst.

I frågan om det fortfarande, nu sex år efter fastställd diagnos känns lika hopplöst svarar Calle med en djup suck:

– Hela min manlighet dog i och med detta och min självkänsla idag är usel. Jag letar febrilt efter något som ska hjälpa mig, för hoppet är ju det sista som lämnar människan. Men det har känts hopplöst och jag får ingen hjälp och det finns ingen forskning vilket är totalt nedbrytande. Den hopplösheten kan än idag komma över mig.

Han fortsätter:

I början kändes det som att det var slut på sexlivet och jag mådde otroligt dåligt. Idag kan jag ha samlag men vi, jag och min fru, har inte haft det på flera år. Jag har som sagt en böjning uppåt och min fru vet inte riktigt hur hon ska hantera det. Det känns uppgivet.

Sjukdomen ett jobbigt uppvaknande 

Calle förklarar att sjukdomen blivit ett jobbigt uppvaknande för honom och att han tillåtit sig känna att hela hans manlighet ligger i hans kön.

– Trots min ålder på 57 år kommer detta över mig. Jag har mått, och mår väl fortfarande psykiskt dåligt, det har varit otroligt jobbiga år med djupa dalar, depressioner i perioder och återigen mycket hopplöshet. Jag har känt mig ensam i sjukdomen vilket ibland varit olidligt. Idag är det lite bättre men jag jobbar fortfarande med mig själv och min självkänsla.

Trots jobbiga år har alltså Calle valt att inte genomgå en operation och menar att det är sista alternativet för honom.

– Vid operation skär man bort knölarna och då förkortas penisen. Med min Peyronies har min penis redan förkortats ett par centimeter, att då behöva korta ner den ytterligare utan att garantera att det blir bättre är inte intressant för mig. Jag känner inte att det är värt det, för blir det inte bättre går det inte att få ogjort, säger han.

"Det finns ingen sympati"

Det jobbiga, menar Calle är att man inte kan berätta om sin sjukdom för någon, det finns ingen sympati för vad man genomlider vilket gör att man lider i det tysta. Det finns heller inget stöd att få och ingen läkare jag träffat verkar förstå eller bry sig, säger han och menar att den attityden kommer med risker.

– Det finns en massa oseriösa människor som säljer en massa falska preparat på nätet och eftersom dålig hjälp ges och ingen verkar bry sig och inga behandlingar kommer med några garantier förstår jag att man greppar efter halmstrån och då är det lätt att bli lurad. Jag vill varna för det och hoppas att fler har tålamodet att vänta på forskningen, säger han.