Stomi

Vad är en stomi?

En stomi, eller ett stoma, är en konstgjord öppning till inre organ som anläggs vid ett kirurgiskt ingrepp för att underlätta dränage eller för att tömma ut innehåll genom bukväggen från tarm, magsäck eller urinvägar.

Omedelbart efter att en stomi har anlagts observerar man noga om det uppstår förändringar i färg, svullnad (ödem), tecken på prolaps (framfall), förträngning (stenos), utseendet på det som töms ut och den omgivande hudens skick. Normalt varierar färgen i en nyanlagd stomi från mörkt rosa till rött, det vill säga samma färg som man ser hos friska slemhinnor. Med tiden kommer stomin att minska i storlek och bli blekare. Påtaglig avblekning kan tyda på dålig blodtillförsel. Övergång till en blåröd färg kan också tyda på försämrad blodförsörjning. Om detta händer, är det viktigt att blodförsörjningen återupprättas innan bestående skador uppstår.

Den första tiden efter det att en stomi har anlagts kommer den att vara svullen (ödematös) och se större ut än en läkt stomi. Den vanligaste orsaken till onormal svullnad är att man använder stomibandage som är för trångt i förhållande till stomin. Då är det nödvändigt att vidga öppningen.

Stomiprolaps

Stomiprolaps är en vanlig komplikation som beror på att det kirurgiska snittet har blivit för stort eller att stomin är för dåligt fäst vid bukväggen. Prolapsen blir synlig när trycket i buken ökar så att en del av tarmen pressas/vrängs ut genom stomin. Hosta, nysningar eller kraftiga tarmrörelser kan bidra till prolaps. En stomiprolaps är vanligen ingen akut situation. Med ett milt tryck kan tarmen pressas tillbaka på plats. Om tillståndet håller i sig och orsakar svåra problem kan det bli nödvändigt med ett kirurgiskt ingrepp.

Stenos

Förträngning, stenos, är ett av de vanligaste problemen i samband med stomier. Orsaken är bildning av ärrvävnad där tarmen passerar genom bukväggen. Ärrvävnad skrumpnar och gör att passagen blir för trång. Behandlingen kan vara att man försiktigt utvidgar det trånga partiet. Stenosen måste behandlas, annars sker ingen tömning via stomin.

Hudhygien

Huden runt stomin måste vårdas noga så att huden inte skadas. Om en hudskada uppstår, kan den snabbt förvärras om den utsätts för urin eller avföring. De viktigaste komponenterna i god hudhygien är grundlig och regelbunden tvättning och ett bra skydd för huden. Om huden är väl "förseglad" undviker man att urin eller avföring läcker ut och skadar huden. Möjliga orsaker till hudproblem är ovarsamma eller täta byten av hudplattan, allergisk reaktion mot medlet som fäster eller andra beståndsdelar, samt svampinfektion. Tvål och vatten används för att rengöra huden. Området klappas, inte gnids, torrt. Skyddande barriärer (exempelvis salvor) finns i många varianter.