Abscess i bukhålan

Vad är en abscess?

En abscess är en ansamling av var, en varböld. Den beror på att bakterier tränger in i vävnaden så att det uppstår en infektion. Vita blodkroppar strömmar till för att försöka stoppa infektionen. På grund av infektionen kommer en del av vävnaden att dö. Ansamlingen av bakterier, död vävnad och vita blodkroppar blir till slut en böld fylld med var. En sådan böld kan spricka och tömma sig. Om bölden sitter i huden, är detta bra eftersom bölden kan tömma sig enkelt genom att huden spricker. Men om den sitter i bukhålan, och innehållet därmed töms inuti kroppen, är det mycket allvarligt.

Symtom

Abscesser ger ofta beskedliga symtom. Ihållande feber som går upp och ner, nedsatt allmäntillstånd, obehag eller smärtor i buken väcker misstanke om att det kan föreligga en abscess i bukhålan. Hos patienter som får en abscess finns i regel en förhistoria. Det kan vara en sjukdom i mag-tarmkanalen, en nyligen genomgången operation eller en skada.

En abscess i utrymmet mellan levern och diafragma kan ge smärtor i nedre delen av bröstet, andfåddhet, smärtor i skuldrorna och/eller hicka. Abscesser i nedre delen av bäckenet kan ge diarré och starka urinträngningar. Abscesser som ligger an mot den stora böjmuskeln i höften (psoasmuskeln i bukhålan) kan orsaka höftsmärtor, behov av att böja höftleden och smärtor vid försök att sträcka ut den.

Orsak

Det finns flera orsaker till att det bildas en abscess i bukhålan. Den gemensamma nämnaren är att bakterier kommer ut i bukhålan, som normalt sett är helt bakteriefri (steril). I cirka 1/3 av fallen utvecklas först en allmän inflammation i bukhinnan (peritonit), som senare leder till att det bildas en eller flera varbölder. Varansamlingarna kan flyta runt i bukhålan och det händer att de sjunker till nedre delen av buken, eventuellt ned i bäckenhålan. 

Vid vissa sjukdomar i mag-tarmkanalen kan det helt enkelt gå hål på magsäcken, till exempel vid magsår, eller tarmen, till exempel vid Crohns sjukdom, divertikulit eller cancer i tjocktarmen. Eftersom innehållet i mag-tarmkanalen inte är sterilt, kommer tarmbakterier på det sättet ut i den bakteriefria (sterila) bukhålan och utlöser en infektion som leder till att en böld bildas.

En abscess kan också uppstå som komplikation till en operation. Det beror oftast på att tarminnehåll läcker ut i buken under operationen, eller att det finns en inflammation, till exempel blindtarmsinflammation (appendicit) eller inflammerade tarmfickor (divertikulit). Även om bukhålan vid sådana "orena" ingrepp sköljs och rengörs grundligt, kan det ändå finnas så mycket bakterier i bukhålan att det bildas en abscess efter det att operationssåret har läkt.

Vid olyckor och våldshandlingar kan ett föremål tränga in i bukhålan, till exempel en kniv. Bakterier följer då med in och kan sätta igång en inflammatorisk process.

Infektioner i underlivet och i urinvägarna kan ibland också sprida sig till bukhålan så att en abscess bildas. 

Diagnos

Om man misstänker en abscess i bukhålan kan blodprover stärka misstanken om att en infektion föreligger. Bilddiagnostik kan påvisa abscessen eller abscesserna. I första hand används ultraljud eller datortomografi (DT). Ultraljud är den enklaste metoden och innebär ingen strålning. Datortomografi är dock den bästa metoden att upptäcka varbildningen, särskilt om den är dold bakom andra organ. När abscessen har lokaliserats kan man med hjälp av ultraljud eller datortomografi föra in en nål i abscessen och suga ut lite var som sedan skickas för mikrobiologisk undersökning. På det sättet kan man ta reda på vilka bakterier som har orsakat infektionen och avgöra vilken eller vilka läkemedel som hjälper bäst.

Ibland kan diagnosen vara svår att ställa. Det kan bero på behandling med antibiotika som dämpar inflammationen och lindrar symtomen. Ibland sitter abscessen djupt i bukhålan, och det kan också innebära att symtomen blir mindre uttalade. Äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar har ofta mindre uttalade symtom.

Behandling

En abscess måste i regel tömmas. Om den inte töms, kan det hamna bakterier i blodet och andra organ som utan behandling oftast leder till döden. Många abscesser sitter så till att man kan föra in en tjock nål genom huden, suga ut var och lägga in en kateter (dränage) som lämnas på plats några dagar så att varet töms ut. Andra gånger krävs det en operation för att nå in till abscessen, få bort så mycket som möjligt av den, lägga in dränage och sedan sluta buksnittet igen. Antibiotika måste alltid ges för att ta hand om eventuella kvarvarande bakterier. Ofta måste man ge flera typer av antibiotika samtidigt och inledningsvis måste de ges direkt i blodet (intravenöst).

Enbart i vissa fall där det finns små, avgränsade abscesser kan man överväga att enbart ge antibiotika. 

Prognos

Med tidig och rätt behandling får man snabbt kontroll över infektionen. Vid framgångsrik behandling förbättras tillståndet inom loppet av tre dagar, men återhämtningen kan ta flera veckor. De allra flesta blir helt bra och får få eller inga följder av inflammationen.

Utebliven förbättring är tecken på otillräckligt dränage, att det finns en annan källa som sprider bakterier, till exempel en abscess på ett annat ställe, eller svikt i andra organ som lungor, njurar eller lever, eller att det finns ett blödande sår i magsäcken. Då måste nya undersökningar göras.

Tillståndet kan kompliceras av blodförgiftning (sepsis), bildning av kanaler till andra organ (fistlar), blödning och bakterieförorening av bukhinnan som leder till allvarlig bukhinneinflammation.

Enstaka patienter dör av detta tillstånd. Om patienten är ung och frisk i övrigt, går det nästan alltid mycket bra. Äldre patienter med andra allvarliga sjukdomar har betydligt sämre utsikter. Om abscessen har uppstått på grund av en allvarlig sjukdom kan också det innebära att prognosen är sämre.