Sprucken matstrupe
Vad är sprucken matstrupe?
Sprucken matstrupe innebär att det har uppstått en spricka i matstrupen. Sprickan går genom hela matstrupens vägg. Tillståndet heter på fackspråk spontan esofagusperforation (esofagus = matstrupe, perforation = hål), spontan esofagusruptur (ruptur = reva, spricka) eller Boerhaaves syndrom. Detta är ett sällsynt men allvarligt tillstånd med hög dödlighet. Tillståndet uppstår som en följd av häftiga kräkningar. Om patienten ska överleva är tidig diagnos och behandling avgörande. Sjukdomsbilden beskrevs första gången av Herman Boerhaave 1724.
En lindrigare variant av detta medicinska problem är en ytlig spricka i slemhinnan i matstrupen. Detta kallas på fackspråket Mallory-Weiss syndrom. Matstrupen är då intakt, det finns inget hål och tillståndet är vanligtvis helt ofarligt.
Sprucken matstrupe är ett sällsynt tillstånd. Skadan förekommer betydligt oftare hos män och är vanligare i åldersgruppen 50–70 år, men tillståndet kan drabba personer i alla åldersgrupper.
Orsak
Tillståndet beror i de allra flesta fall på häftiga och eventuellt ihållande kräkningar. Ofta är den underliggande orsaken högt alkoholintag och/eller övermättnad. Häftiga kräkningar kan ge en betydande tryckökning inne i matstrupen, något som kan leda till att det uppstår en spricka i matstrupen. Sprickan eller hålet uppstår vanligtvis vid den svagaste punkten i matstrupen, som befinner sig i nedre tredjedelen av matstrupen, något bakåt och på vänster sida. Detta gäller 90 % av fallen.
Vill du få mer kunskap om inflammatorisk tarmsjukdom, IBD?
Genom att prenumerera på vårt kunskapsbrev om IBD får du tillgång till användbara tips och råd som kan förbättra din vårdupplevelse och öka din trygghet. Vi delar även information om olika behandlingsalternativ och presenterar de senaste forskningsrönen inom området.
Varför är sprucken matstrupe så farligt?
När matstrupen är sprucken kan vätska och matrester passera från matstrupen och ut i brösthålan, i vävnaden som omger matstrupen. Då uppstår ett livshotande tillstånd på grund av att kemiska irritanter och bakterier från det innehåll som passerar genom hålet utlöser en våldsam inflammatorisk reaktion i brösthålan som angriper andra organ, däribland lungsäcken, lungan, hjärtat och vävnaden mellan organen i brösthålan. Det senare kallas mediastinit. Detta leder snabbt till blodförgiftning – bakterierna sprids med blodet – det uppstår chock och många organ slutar efterhand att fungera.
Vilka är symtomen?
Typiskt föreligger en sjukdomshistoria med illamående och häftiga kräkningar följt av kraftiga smärtor i nedre delen av bröstet och övre delen av magen. Smärtan kan stråla ut i ryggen eller i vänster axel och kan förvärras vid sväljning. Andfåddhet kan uppstå som en följd av bröstsmärtor orsakade av inflammation som utlösts från lungsäcken (pleuran). Om det tar lång tid att ställa diagnosen bildas luftblåsor i underhuden.
Diagnos
Vanligtvis är sjukdomshistorien så typisk att läkaren fattar misstanke om tillståndet. Sjukdomsbilden kan emellertid variera, och i vissa fall saknas typiska fynd, något som kan göra det svårt att ställa diagnosen.
Vid läkarundersökningen är patienten i regel starkt smärtpåverkad. Andningen är snabb och buken hård på grund av muskelspänning. Patienten kan kallsvettas, ha feber och befinna sig i chocktillstånd. Ju senare diagnosen ställs, desto allvarligare blir sjukdomsbilden med chock, blodförgiftning och organsvikt.
Röntgen och datortomografi av brösthålan klargör sjukdomsbilden och bekräftar diagnosen. Nedsväljning av kontrastvätska lokaliserar hålet och visar hur stort det är.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Behandling
Behandling måste inledas omedelbart. Till att börja med består behandlingen i att stabilisera patienten genom att tillföra vätska direkt i blodet, lägga ned en sug som suger upp matrester och vätska som bildas i magsäcken samt att ge bredspektrumantibiotika och starka smärtstillande medel. Patienten får inte inta mat eller dryck genom munnen.
Ett viktigt beslut att fatta är om patienten ska opereras eller inte. Om diagnosen ställs tidigt i sjukdomsförloppet kan man försöka med medicinsk behandling. Dessvärre uppträder symtom och fynd på ett sent stadium, vilket gör att tillståndet i många fall är så långt framskridet när patienten kommer under behandling att kirurgi är den enda räddningen. En del experter hävdar att om behandlingen inte inleds inom de första 24 timmarna efter att sprickan har uppstått så har valet av behandling ingen betydelse för utfallet. Då väljer läkarna att satsa på medicinsk behandling.
Kirurgi rekommenderas när diagnosen ställs tidigt – inom loppet av de första 24 timmarna efter att hålet har uppstått. Ett kirurgiskt ingrepp i brösthålan är emellertid mycket svårt att utföra och medför en hög risk. När det dessutom föreligger ett livshotande tillstånd i brösthålan är det faktiskt inte alla som överlever operationen.
Prognos
Dödligheten vid tillståndet varierar från 25 % till 90 %. Om behandling inleds inom 24 timmar efter att skadan uppstod är dödligheten 25 %. Om behandlingen inte kommer igång inom loppet av de första 24 timmarna ökar dödligheten till mer än 65 %. Om det går mer än 48 timmar innan behandlingen kommer igång är dödligheten 75–90 %.
