Spädbarnskolik

Vad är spädbarnskolik?

Den vanligaste definitionen på spädbarnskolik är att barnet skriker minst tre timmar per dag, under åtminstone tre dagar per vecka med debut före tre månaders ålder.

Spädbarnskolik kan börja redan första levnadsveckan, men startar oftast vid ett par veckors ålder. Den når sitt maximum vid cirka sex veckor för att vanligen ha upphört vid tre, fyra månaders ålder. Kolik liksom barns "normala" skrikande inträffar oftast under eftermiddagar och kvällar. 

Det finns olika definitioner av spädbarnskolik vilket är en av orsakerna till hur vanlig diagnosen är varierar i olika studier, men man anser att 5–25 procent av alla barn drabbas av spädbarnskolik.

Orsak

Orsaken till spädbarnskolik är inte känd. Ofta tolkas skriket som att barnet har ont i magen, men det kan också finnas andra skäl. Spädbarnskolik är en uteslutningsdiagnos, det vill säga att ingen orsak till skrikandet hittas. Ofta kommer kolik attackvis där barnet knyter nävarna, drar upp benen mot magen, grimaserar och skriker högljutt. En del barn med kolik blir påtagligt bättre om de får komjölksfri kost. 

Diagnos

Under kolikepisoder är barnet irritabelt och svårtröstat, men för övrigt är det friskt, utvecklas normalt och växer bra. Undersökning av barnet är helt invändningsfri. Inget blodprov eller annan typ av undersökning, behövs för att ställa diagnosen spädbarnskolik.

Eventuellt kan man prova att utesluta komjölksprotein under ett par dagar. Om barnet ammas utesluter mamman komjölksprotein ur kosten. Om barnet får modersmjölksersättning kan man prova att ge hypoallergen modersmjölksersättning som är baserad på komjölkshydrolysat under ett par dagar. Om barnets skrikande påtagligt minskas av detta kan man misstänka att barnet är känsligt för komjölksprotein, vilket bör utredas vidare på vårdcentral eller barnmottagning. Testet ska bara göras under ett par dagar, sedan bör man återgå till vanlig kost.

Behandling

Även om det kan vara mycket frustrerande och jobbigt att ha ett barn med spädbarnskolik, ska man komma ihåg att tillståndet är ofarligt och övergående.

Amning

Det är bra om barnet är i halvsittande läge under amning, så det inte sväljer för mycket luft. Barnet bör också få god tid på sig att rapa i helt upprätt läge. Ibland kan det vara till hjälp att en sjuksköterska på BVC eller amningsmottagningen tittar på barnets sugteknik, så att barnet inte sväljer för mycket luft.

Undvik överstimulering

Man kan också prova att minska intryck och stimulans för barnet, till exempel nya miljöer, aktiviteter eller nya personer.

Behandling som kan ha effekt

Probiotika

Probiotikan lactobacillus reuteri har i flera studier visat sig ha viss effekt. År 2019 utgavs en rapport av Cochraneinstitutet, baserad på en sammanvägning av flera studier. Författarna till rapporten kom fram till att inte finns tydliga bevis för att probiotika är mer effektivt än placebo vid spädbarnskolik, även om det verkar som att daglig skriktid minskar med användning av probiotika jämfört med placebo. Probiotika finns att köpa som magdroppar för baby receptfritt på apotek.

Sockervatten

Sockervatten (12 %, 2 mL) via munnen kan ha en smärtstillande och lugnande effekt vid skrikepisoder enligt en mindre studie.

Behandling som inte har effekt

Varken det gaslösande läkemedlet dimetikon eller akupunktur har någon effekt vid spädbarnskolik enligt flera studier. 

Praktiska råd när barnet skriker

Här är några praktiska råd från det nationella kunskapsstödet Rikshandboken Barnhälsovård som kan vara till hjälp för att trösta barn som skriker och för att kunna hantera sin egen frustration:

Praktiska strategier

• Se till att barnet har det relativt lugnt omkring sig så att det inte blir överstimulerat.
• Att vagga och vyssja barnet i famnen eller i bärsele eller sjal kan underlätta.
• Pröva att lugna barnet genom att massera dess mage. Bada tillsammans med det, lägg en värmd vetekudde eller en liten yllefilt runt barnets mage.
• Spädbarnsmassage mellan skrikperioder kan lugna både barn och förälder. Massera barnet med lugna, jämna tag.
• Prata, sjung och nynna för barnet. Lyssna på musik som man blir lugn av. Sång, musik eller lugnande prat bidrar till att lugna både föräldern och barnet.
• Amma eller ge ersättning, det går åt energi för barnet att skrika. Räkna med svett, kräk, skrik och knölande. Bröstet eller famnen är dock en trygg plats för barnet med närhet till förälderns doft, smak, röst och hjärtslag.
• Promenera med barnet i sele eller vagn. Finns bil kan man prova att köra en sväng.
• Det kan underlätta att undvika att utsätta sig för situationer när barnets skrik blir extra jobbigt. Besök hos släktingar, restaurangbesök och så vidare kan behöva skjutas upp tills man lärt känna sitt barn.
• Om barnet har två närvarande föräldrar bör de uppmuntras att dela upp skrikperioderna mellan sig. Den vilande föräldern försöker koppla av med exempelvis; motion, bad, musik. Om möjlighet finns, be närstående att hjälpa till korta stunder. Det kan gå emot magkänslan att som förälder lämna barnet. Men såna avbrott hjälper till att orka.
• Vila när barnet är lugnt oavsett vad som egentligen borde göras.
• Som föräldern bör man äta regelbundet för att orka. Färdig mat i kylen underlättar.

Om det känns övermäktigt

• Om man övermannas av hjälplöshet, frustration eller ilska ska man lägga ner barnet i sängen eller på golvet och gå ut ur rummet. Man kan titta till barnet då och då och ta upp det så fort frustrationen lagt sig något. Men inte innan, oavsett hur mycket barnet skriker.
• Låt frustrationen komma ut genom att boxa i en kudde, göra arm- och axelrullningar och fokusera på andningen.
• Har man ett skrikigt barn är det nödvändigt att kunna få stöd av någon annan vuxen för att orka med. Om man är ensam hemma, ring någon närstående och be om hjälp.

Prognos

Besvären försvinner ofta före tre till fyra månaders ålder. Det finns inget som talar för att spädbarnskolik leder till problem för barnet senare i livet.