Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)

Vad är refluxsjukdom (halsbränna)?

Matens väg från munnen och till magsäcken går genom matstrupen. Halsbränna uppstår när magsyra (saltsyra) från magsäcken går motsatt väg och kommer upp i matstrupen, förbi övre magmunnen. Att magsyra på det här sättet flödar bakåt i matsmältningskanalen kallas på fackspråk för reflux. Gastroesofageal refluxsjukdom, GERD, är den medicinska termen för reflux som medför sänkt livskvalitet och behov av läkemedelsbehandling.

Vid GERD kan inflammationsförändringar förekomma i slemhinnan i nedre delen av matstrupen, men slemhinnan kan också se helt normal ut vid undersökning.

De flesta upplever ibland refluxsymtom och många tar syraneutraliserande läkemedel sporadiskt. En mindre andel har dagliga besvär av halsbränna. Då är besvären ofta så uttalade att de påverkar livskvaliteten och besvären kan anses vara en sjukdom.

Symtom

Halsbränna är det dominerande symtomet. Symtomen uppträder vanligtvis 30–60 minuter efter måltid. Besvären kan vara så uttalade att livskvaliteten försämras, något som hänger ihop med hur intensivt och hur ofta man upplever halsbränna, oavsett om det förekommer inflammation i matstrupen eller ej.

Sura uppstötningar är nästan lika vanliga, liksom svidande smärta i övre delen av magen som ofta strålar upp bakom bröstbenet. Många upplever att besvären förvärras när de böjer sig framåt, lyfter tungt eller lägger sig ned. Syraneutraliserande medel ger snabb lindring.

Besvärlig hosta kan vara ett problem hos en del. Inflammation i matstrupen kan ge ytterligare symtom om den är så uttalad att det uppstår svårigheter att svälja.

Orsak

Orsaken är först och främst defekt funktion i övre magmunnen, som när den fungerar, är en "backventil" mellan magsäck och matstrupe. Defekten orsakar onormalt läckage av magsyra från magsäcken till matstrupen. Slemhinnan i magsäcken tål magsyran, men slemhinnan i matstrupen är inte gjord för att tåla så starka ämnen. Magsyran ger en brännande och svidande känsla, och hos en del kan det leda till inflammation i matstrupens slemhinna.

Några faktorer ger ökad risk för refluxsjukdom:

• Diafragmabråck (hiatusbråck). Detta är ett tillstånd där magsäcken buktar upp genom diafragman. Denna muskel bidrar, tillsammans med slutarmuskeln längst ned i matstrupen, till att stänga magsäcken så att innehåll därifrån inte kommer upp i matstrupen. 
• Tillstånd med ökat tryck i magen, som till exempel förstoppning, graviditet och övervikt.
• Rökning.
• Hög alkoholkonsumtion.
• Vissa läkemedel som hjälper muskulaturen i övre magmunnen att slappna av.

Diagnos

I de flesta fall ställs diagnosen baserad på den typiska sjukdomshistorien med halsbränna och sura uppstötningar. Läkarundersökningen visar sällan något onormalt. Laboratorieprover har liten betydelse.

I okomplicerade fall hos personer med typiska symtom behandlas symtomen med läkemedel, utan att göra några ytterligare undersökningar.

Gastroskopi

Gastroskopi är aktuellt hos patienter som inte svarar på läkemedelsbehandling eller som har sväljbesvär.

Med gastroskopi kan undersökaren se om det finns en inflammation i matstrupen (esofagit) eller förändringar av slemhinnan i nedre delen av matstrupen (Barretts esofagus).

Mätning av pH och tryck

Tryckmätning i magsäck och magmun och mätning av pH-värdet i matstrupen genomförs bara i vissa fall:

• Om kirurgi övervägs.
• Ibland för att undersöka personer med GERD som inte svarar på läkemedelsbehandling och som ha normal gastroskopi.

Behandling

Syftet med behandlingen är att lindra symtomen samt att förhindra utveckling av inflammation i matstrupen.

Det finns flera saker som man själv kan göra för att förbättra situationen:

• Höja huvudändan på sängen för att minska nattlig reflux.
• Att ligga på vänster sida kan också minska nattlig reflux.

• Undvika övervikt.
• Avstå från sena och stora kvällsmåltider.
• Undvika arbetsställningar som innebär att man är framåtböjd långa stunder.
• Att tugga tuggummi ger ökad nedsväljning av saliv och kan därför vara till hjälp för vissa (undvik dock att svälja för mycket luft vid tuggandet).
• Även om nikotin, alkohol, choklad och fet mat minskar trycket i matstrupens ringmuskel, har man i vetenskapliga studier inte kunnat visa att minskat intag påverkar symtomen.

Läkemedel används ofta. De flesta klarar sig med syraneutraliserande läkemedel (antacida) som tas vid behov, eventuellt regelbundet efter måltiderna. Läkemedel som bildar ett skyddande lager på slemhinnan (innehållande alginsyra) fungerar i lindrigare fall, men är i de flesta fall inte lika effektiva som syraneutraliserande läkemedel. Man kan också använda läkemedel som minskar produktionen av magsyra, så kallade histamin-2-receptorantagonister (H2-blockerare) eller protonpumpshämmare (PPI). PPI är de effektivaste läkemedlen om man har svåra besvär.

Nackdelen med samtliga dessa preparat är att de bara ger effekt så länge man tar dem. En del patienter behöver därför långvarig, eventuellt livslång, behandling.

Om förbättring inte uppnås med livsstilsförändring och läkemedel kan det i enstaka fall bli aktuellt med operation. Vid ingreppet läggs en ny slutarmekanism in i nedre delen av matstrupen. I dag används oftast titthålsteknik och resultaten är goda. Operation rekommenderas främst till yngre personer med mycket stora besvär.

Prognos

Tillståndet är ofta långvarigt med bra och dåliga perioder. Läkemedel hjälper, men bara så länge man tar dem. GERD är i de allra flesta fall helt ofarligt.

Det kan uppstå vissa komplikationer som följd av sjukdomen:

• Inflammation i matstrupen.
• Förträngning i matstrupen på grund av kronisk inflammation, vilket är mycket sällsynt.
• Astmatiska besvär som beror på att det kommer upp magsyra från magsäcken till matstrupen och vidare till luftstrupen.
• Barretts esofagus som, i enstaka fall, kan vara ett förstadium till cancer i matstrupen, men det är mycket ovanligt.