Laktosintolerans

Vad är laktosintolerans?

Mjölk innehåller kalcium  och har varit en viktig del av kosten i norra Europa ända sedan man började med djurhållning för 7 000–10 000 år sedan. Mjölk innehåller laktos (mjölksocker) som är en så kallad disackarid vilket betyder att den består av två sorters sockerarter – glukos och galaktos. För att laktos ska kunna tas upp av kroppen måste det brytas ned i tarmen till glukos och galaktos av enzymet laktas.

Laktosintolerans innebär att man får symtom när man får i sig för stora mängder laktos. Det beror i sin tur på att det finns för små mängder av enzymet laktas i tunntarmens slemhinnor. Man skiljer på primär laktosintolerans, som beror på en ärftlig oförmåga att bryta ned laktos efter barnaåren, och sekundär laktosintolerans, som innebär att laktasbristen beror på en annan sjukdom. 

I Sverige är cirka en på tjugo till en på tio personer laktosintoleranta. I länderna runt ekvatorn är förekomsten av laktosintolerans mycket högre och nästan ingen tål laktos i större mängder efter småbarnsåldern. 

Orsak

Laktosintolerans är inte en sjukdom i ordets rätta bemärkelse utan det vanligaste är att förmågan att bryta ned laktos försvinner när man blir vuxen. Till följd av förändringar i arvsmassan har dock vissa grupper av personer utvecklat en förmåga att bryta ned laktos även som vuxen. I Sydeuropa, Afrika och Asien är det vanligare med den genetiska variant som innebär minskad eller förlorad laktasaktivitet i vuxen ålder vilket därmed ger laktosintolerans.

Övergående brist, sekundär laktosintolerans, förekommer hos personer som har haft magsjuka, hos patienter med celiaki, andra sjukdomar i tunntarmen eller vid en överväxt av bakterier i tunntarmen (efter till exempel antibiotika).

Symtom

Typiska symtom är orolig mage, uppblåsthet, gaser och lös avföring. Besvären är kopplade till intag av laktos som finns i mjölkprodukter eller annan mat som innehåller en viss mängd laktos. Efter mjölkintag uppträder symtomen efter olika lång tid, från 15 minuter till 6 timmar, något som kan leda till att mjölken inte alltid misstänks vara orsaken.

Vid laktosintolerans varierar tröskeln för hur mycket mjölk/mjölkprodukter som kan intas från person till person. Man har sett att de allra flesta med laktosintolerans tål upp till ungefär 12 gram laktos per dag. Om denna tröskel överskrids leder det till ofarliga, men obehagliga, symtom som lös och mer frekvent avföring, magsmärtor och gaser. Laktosintolerans börjar mycket sällan före två, tre års ålder. I dessa åldrar är det vanligare med spädbarnsdiarré och komjölkallergi vanligare. 

Efter mag-tarminfektioner förekommer laktosintolerans ganska ofta som ett övergående fenomen. Vid fortsatt diarré efter en till två veckor bör andra orsaker sökas. I samband med kroniska tarmsjukdomar som obehandlad celiaki förekommer ofta laktosintolerans. Symtomen avtar då när sjukdomen behandlas på rätt sätt, till exempel glutenfri kost som är huvudbehandlingen vid celiaki.

Diagnos

Vid en läkarundersökning hittas sällan något fel, utan läkaren börjar i regel misstänka laktosintolerans utifrån personens sjukdomshistoria. Inte sällan är det föräldrar till barn som undrar om det kan föreligga laktosbrist.

För att ställa diagnosen prövar man att utesluta laktos ur kosten genom att undvika mejeriprodukter med laktos (mjölk, fil, yoghurt och glass) under ett par veckor. Därefter återintroduceras mejeriprodukter med laktos under två veckor. Om besvären försvinner för att sedan återkomma efter att man åter börjat med mejeriprodukter med laktos är diagnosen klar och någon utredning behöver inte utföras. I sällsynta fall kan man behöva göra en analys av arvsanlag för laktasbrist med hjälp av ett blodprov. Provet är dyrt och ger sällan viktig information. 

Behandling

Kostförändringar

Behandlingen går ut på att minska eller ta bort intaget av laktos. Den som har laktasbrist bör i första hand begränsa intaget av produkter med högt innehåll av laktos. Den mängd laktos personer med laktosintolerans tål utan besvär varierar. De flesta kan äta produkter med lite laktos, såsom hårdost, mjukost och majonnäs. Mjölkpulver och produkter baserade på mjölkpulver innehåller mycket laktos. 

Innehåll av laktos per 100 gram	Produkter
<0,01 gram	Laktosfria produkter Hårdost Mjukost Mjölkfritt margarin/matfett Ströbröd som innehåller mjölk
<0,1 gram	Knäckebröd som innehåller mjölk Vitmögelost Grönmögelost Gräddersättning Majonnäs som innehåller mjölk Dressingar som innehåller mjölk
0,1–1 gram	Låglaktosprodukter Kaffebröd som innehåller mjölk Smör Margarin/matfett Mozzarella Grahamsbröd och franskbröd som innehåller mjölk Leverpastej som innehåller mjölk Fetaost Salladsost Potatis- och majschips som innehåller mjölk
1–3 gram	Konfektyrer som innehåller mjölk Vispgrädde Crème fraiche Cottage cheese Pannkaksmix som innehåller mjölk Majonnäs (lätt-) Färskost Korv som innehåller mjölk Yoghurt Maränger (tillverkade av skummjölk) Mjukost med mjölkpulver Halloumi Chips sourcream
>3 gram	Glass Mjölk Opastöriserad mjölk Getmjölk Filprodukter Kaffegrädde Gräddfil Kvarg
>6 gram	Mesost Messmör Pulver till vissa vällingar och grötar som innehåller mjölk Mjölkchoklad Nougat som innehåller mjölk Vissa müslisorter som innehåller mjölk Potatismospulver som innehåller mjölk Kryddblandningar som innehåller mjölk Torra såsmixer som innehåller mjölk Yoghurtgodis

Den som inte äter mjölkprodukter på grund av laktosintolerans kan ibland behöva extra tillskott av kalcium och vitamin D. För barn under 18 år som fortfarande växer är det särskilt viktigt att få i sig tillräckligt mycket kalcium och vitamin D. Nästan alla livsmedelsbutiker har numera ett brett sortiment av produkter som inte innehåller laktos. 

Det är viktigt att inkludera några mejeriprodukter i kosten eftersom kalciumintaget kan bli för lågt om alla mejeriprodukter utesluts. Mejeriprodukter är också en viktig källa till jod. För idrottare är dessutom mejeriprodukter en viktig energikälla och en källa till protein av bra kvalitet. Om man behöver råd om kost med anledning av laktosintolerans finns ofta god hjälp att få. Eventuellt kan man ta hjälp av en dietist.

En del läkemedel innehåller laktos som tillsats. Personer med nedsatt produktion av laktas brukar inte reagera på de små mängder laktos som finns i läkemedel. Personer med svår komjölksallergi bör däremot undvika läkemedel som innehåller laktos.

Annan behandling

Enzymet laktas finns att köpa som receptfria tabletter på apotek. Det är inte helt klarlagt om alla har bra effekt av sådana produkter. Det kan vara värt att pröva dem och om de har god effekt ha till hands vid tillfällen när det kan vara besvärligt att undvika laktos.