Kramp i matstrupen, esofaguskramp

Vad är kramp i matstrupen?

Kramp i matstrupen heter också esofaguskramp då esofagus betyder matstrupe på fackspråk. Man skiljer mellan tre huvudtyper av kramp i matstrupen:

• Diffusa kramper med icke koordinerade sammandragningar i matstrupens muskulatur.
• Jackhammer esofagus (tidigare kallad nutcracker esophagus), där muskelsammandragningarna breder ut sig på ett koordinerat sätt men är ovanligt kraftiga.
• Hypertensiv nedre sfinkter, där den nedre muskeln på matstrupen är ovanligt stram.

Kramp i matstrupen är ett svårdiagnostiserat tillstånd eftersom det är relativt okänt, ger vaga symtom och lätt kan förväxlas med andra diagnoser. Det är också en diagnos där forskarna inte är överens om tillståndet, och man är inte säkra på om det finns ett samband mellan undersökningsresultat och besvären som man brukar få.

Man vet inte hur många som har tillståndet men fler äldre drabbas än yngre.

Symtom

Symtomen på de olika varianterna överlappar varandra. Ofta ses halsbränna, sura uppstötningar, sväljsvårigheter eller övergående bröstsmärtor. En klumpkänsla i halsen är vanligt eller att det känns som om man har ett främmande föremål i halsen.

Bröstsmärtor förekommer hos cirka 80 %. Smärtan känns oftast bakom bröstbenet och kan stråla ut i ryggen. Smärtan kan vara värre än den som förknippas med kärlkramp, angina pectoris, men kan också vara lindrig och vara från några minuter till flera timmar.

Svårighet att svälja behöver inte förekomma vid samtliga fall av kramp i matstrupen, men många upplever detta problem. Svårigheten att svälja är ofta värst när bröstsmärtorna är som kraftigast. Denna svårighet att svälja kommer och går, är inte konstant utan kan variera över tid och i allvarlighetsgrad.

Orsak

Den underliggande orsaken är inte känd.

Matstrupen består av två muskellager. I likhet med andra delar av matsmältningskanalen har matstrupen den egenskapen att den drar sig samman i en vågrörelse. Sammandragningen börjar högst upp i matstrupen och fortsätter nedåt mot övergången till magsäcken. På det viset förs mat och annat innehåll genom matstrupen och till magsäcken. Vid kramp i matstrupen är denna sammandragning i matstrupen störd. Diffus kramp i matstrupen ger oregelbundna och ineffektiva sammandragningar i olika delar av matstrupen. Vid jackhammer esofagus är rörelsen till synes normal, men onormalt stark.

Diffus kramp i matstrupen märks ofta som tillfälliga svårighet att svälja och sporadiska bröstsmärtor. Patienter med jackhammer esofagus upplever också ofta bröstsmärtor, men de har mer sällan svårt att svälja.

Diagnos

Symtomen kan ge misstanke om diagnosen, men eftersom tillståndet är sällsynt är det lätt hänt att man förbiser den här möjligheten. Därför finns det en risk för felaktiga diagnoser som angina pectoris, gastroesofageal refluxsjukdom eller akalasi. Läkarundersökningen ger normala resultat. EKG, eventuella blodprov och röntgen av hjärta och lungor är också normala men dessa undersökningar är ändå viktiga för att utesluta andra sjukdomar.

Gastroskopi genomförs oftast för att utesluta sjukdomar som cancer och inflammation i matstrupen. Röntgen av matstrupen användes förr men anses inte längre vara en bra diagnosmetod för just matstrupskramp, men det kan hjälpa att utesluta andra snarlika diagnoser. Tryckmätning i matstrupen, så kallad manometri, är den undersökning som kan fastställa diagnosen och skilja mellan de tre varianterna. Det är dock här som många forkare är oense om resultaten på denna undersökning faktiskt har inverkan eller inte på tillståndet.

Behandling

Läkemedelsbehandling är det första alternativet. Hos många personer behövs en kombination av olika behandlingar. Dock är ingen av behandlingarna effektiv hos alla, och för en del hjälper inte någon form av behandling. Om läkemedel inte fungerar kan man överväga mer kirurgiskt inriktade metoder.

Enskilda personer kan berätta att symtomen utlöses av intag av vissa livsmedel. Återhållsamt intag av dessa livsmedel kan hos en del dämpa problemen ett tag.

Det finns flera läkemedel som kan provas. Så kallade kalciumblockerare är förstahandsvalet vid båda typerna av kramp i matstrupen. Dessa minskar krampernas intensitet.

Nitroglycerin är en annan grupp av läkemedel som kan ha effekt. Syraneutraliserande och andra syrareducerande läkemedel kan också övervägas, men effekten på symtomen varierar. Dock brukar man ofta prova dessa läkemedel, ibland i kombination med något av de andra nämnda medicinerna.

Om inget av dessa läkemedel hjälper kan det vara aktuellt att prova så kallade tricykliska antidepressiva, eftersom dessa läkemedel tycks kunna minska bröstsmärtornas intensitet hos en del. Injektion av botulinumtoxin finns rapporterat som tillfälligt symtomlindrande behandling.

Det finns enstaka rapporter om att pepparmintsolja kan lindra besvären. Forskningsbevisen är svaga, men samtidigt räknar man med att bieffekterna av att inta pepparmintsolja är små och därför kan det provas.

Om man har testat allt i läkemedelsväg och ändå inte fått effekt, och det föreligger säkerhet kring att diagnosen är korrekt, så kan kirurgi användas. Operation i form av muskeldelning i matstrupen, myotomi, kan ge varaktig bättring hos patienter med diffus kramp i matstrupen, medan det kan förvärra tillståndet hos patienter med jackhammeresofagus.

Prognos

Det finns inget botemedel mot kramp i matstrupen men tillståndet kan variera i intensitet. Vissa blir klart förbättrade med tiden.

Oavsett om det går att lindra symtomen eller inte så är prognosen god. Tillståndet leder inte till ökad dödlighet, och viktminskning är ovanligt. Livskvaliteten kan vara väsentligt minskad hos vissa på grund av mycket besvärliga bröstsmärtor.

Om symtomen tilltar bör utredningen göras om, eftersom tillståndet kan vara ett led i utvecklingen av så kallad akalasi.