Hemorrojder

Vad är hemorrojder?

Hemorrojder är utbuktningar som uppstår i de så kallade analkuddarna i nedre delen av ändtarmen. Tillståndet kan vara obehagligt, är sällan smärtsamt och alltid ofarligt.

Hemorrojder är mycket vanligt och förekommer hos ungefär en tredjedel av befolkningen. 

 

Symtom 

Typiska symtom är blödning, obehag och synlig utbuktning i ändtarmsöppningen.

Blödningarna kommer ofta i samband med avföring. Blod kan droppa ned i toalettskålen, man kan ibland uppleva att det sprutar. Utbuktningen kan bestå av kännbara kulor i ändtarmen som kan försvinna in av sig själva efter tarmtömning eller som går att peta tillbaka. Andra gånger sitter hemorrojderna på insidan av tarmöppningen och går inte att känna.

Det finns fyra olika typer av hemorrojder:

• Grad 1: blöder bara, buktar inte ut och är inte synliga.
• Grad 2: buktar ut vid krystning men glider tillbaka av sig själv.
• Grad 3: buktar ut konstant och måste puttas in.
• Grad 4: buktar ut och går inte att putta in (sällsynt).

Blödning är det vanligaste symtomet vid hemorrojder av grad 1–2.

Slemutsöndring, anal klåda och irritation är de vanligaste symtomen vid hemorrojder av grad 3–4.

Symtomen kan komma och gå.

Orsak

Ett ökat tryck i venerna, det vill säga blodkärlen som transporterar blodet tillbaka till hjärtat, kan ge hemorrojder. Bindväven som håller analkuddarna på plats kan förslappas, vilket gör att utbuktningar bildas. Detta är vanligare under graviditet.

Utlösande orsaker till hemorrojder kan vara förstoppning, graviditet eller kraftig diarré. Tungt kroppsarbete och långvarigt stående kan också öka trycket på venerna i ändtarmen och vara en bidragande orsak.

Diagnos

Om hemorrojderna blöder, även om det bara är lite, ska man kontakta sjukvården. Det gäller också om man har kraftiga smärtor, klåda som inte går över eller har problem med att avföring eller slem läcker ut.

Läkaren kommer då att göra olika undersökningar av ändtarmen, både genom att titta och känna efter. Dessutom tittar läkaren in i ändtarmen via rör, så kallad prokto- och rektoskop. Läkaren kan på detta sätt få bättre översikt över hemorrojderna och kan utesluta andra eventuella sjukdomar i ändtarmen och i nedre delen av tjocktarmen.

Behandling

Syftet är att lindra symtomen. Mildare problem med hemorrojder kan man i regel behandla själv. Oftast är den viktigaste behandlingen den man kan göra själv:

• Undvik förstoppning genom rikligt intag fiberrik kost.
• Det är bra att försöka ha regelbundna avföringsvanor.
• Motion är viktigt för att hålla tarmen igång.
• Man kan själv pröva att putta in hemorrojderna på plats. Det ska inte göra ont. Man kan använda:
  • Toalettpapper
  • Handskar
  • Kompress med rikligt med vaselin

Lokalbehandling

Läkaren kan också rekommendera läkemedel, som antingen köps receptfritt eller skrivs ut på recept.

Det finns olika typer av salvor som:

• Får blodkärlen att dra ihop sig.
• Dämpar inflammation.
• Lindrar obehaget.
• Minskar klådan.

Salvan smörjs på 2–3 gånger dagligen i 1–2 veckor.

En annan variant är läkemedel i form av stolpiller. De är ofta mindre effektiva eftersom de snabbt försvinner in i ändtarmen och förbi det område där de ska verka.

Kirurgiska metoder

Om hemorrojderna blöder mycket eller orsakar andra symptom som inte går över, kan det bli aktuellt att göra en operation. Det finns flera olika metoder, beroende på vilken typ av hemorrojder det rör sig om.

Gummibandsmetoden. En vanlig metod för att ta bort mindre och mellanstora hemorrojder är att sätta ett gummiband runt hemorrojdens "hals". Därmed stoppas blodförsörjningen till hemorrojden och den kommer att skrumpna ihop och ramla av.

Injektionsbehandling. Ett ämne sprutas in vid hemorrojderna, som får blodkärlen som försörjer dem att täppas igen. Även detta får hemorrojden att skrumpna ihop och falla av.

Öppen operation. Större hemorrojder som till stor del syns på utsidan tas bort vid en operation. Man blir sövd eller får ryggbedövning inför ingreppet, då en kirurg skär bort hemorrojderna.

Prognos

Hemorrojder är ofarligt, men tillståndet kan vara kroniskt och återkommande. Även om man har obetydliga besvär under långa perioder, finns det en kvarstående svaghet i ändtarmen som gör att hemorrojderna kan dyka upp igen om ändtarmsöppningen utsätts för ökat tryck.

Det finns en liten risk att slemhinnan i ändtarmen/ändtarmsöppningen ''vrängs ut'', till exempel i samband med toalettbesök. Då är det fråga om ändtarmsframfall. Hos enstaka patienter blir detta så problematiskt att operation krävs.