Gastroesofageal refluxsjukdom hos barn

Halsbränna uppstår genom att saltsyra från magsäcken, gastro, kommer upp i matstrupen, esofagus, det vill säga att syran förflyttar sig ”mot färdriktningen”. Att magsyra på det här sättet flödar bakåt i matsmältningskanalen kallas på fackspråk för reflux. Det finns flera namn på det här tillståndet. Gastroesofageal refluxsjukdom, Gerd, är den medicinska termen. En del kallar det bara refluxsjukdom. Vid refluxsjukdom kan det förekomma inflammationsförändringar i slemhinnan i nedre delen av matstrupen, esofagit, men slemhinnan kan också se helt normal ut vid undersökning. Besvärande uppstötningar förekommer hos 5–10 % av befolkningen. De flesta av dessa har ingen synlig inflammation i matstrupen.

Orsak

Orsaken är först och främst en slapp eller okoordinerad slutmuskel vid övergången mellan magsäck och matstrupe. När magsäcken ska tömmas drar den ihop sig och öppnar en ringmuskel, som släpper ut maginnehållet i tarmen. Samtidigt ska den nedre ringmuskeln i matstrupen stängas. Om denna kontroll är dåligt koordinerad, eller om det är problem med själva muskeln, kommer detta att medföra onormalt läckage av syra från magsäcken till matstrupen. Slemhinnan i magsäcken tål syran, men slemhinnan i matstrupen är inte gjord för att tåla så starka ämnen. Syran ger en brännande och svidande känsla, och hos en del kan syran leda till ett inflammationstillstånd i matstrupen. Enskilda faktor ger ökad risk för refluxsjukdom:

• Mellangärdsbråck, hiatushernia. Ett tillstånd där magsäcken buktar upp genom mellangärdsmuskeln, diafragma. Denna muskel bidrar, tillsammans med slutmuskeln längst ned i matstrupen, till att stänga av magsäcken så att innehåll därifrån inte kommer upp i matstrupen. När magsäcken buktar ut försämras slutningsmekanismen.
• Tillstånd med ökat tryck i magen eller en tarm som arbetar långsamt (till exempel förstoppning).
• Sent utvecklad koordinering av slutmuskeln.
• Medfödda eller tidiga hjärnskador som leder till problem med muskelkontroll någon annanstans i kroppen ökar risken för refluxsjukdom väsentligt.

Vilka är symtomen på gastroesofageal refluxsjukdom?

De yngsta barnen kan reagera med ätproblem, uppenbara svårigheter att svälja eller oförklarade skrikanfall (vilket är ganska vanligt även hos barn utan refluxsjukdom).

Sandifers syndrom är en sällsynt kombination av refluxsjukdom och vridning av huvudet åt sidan. Dessutom kan det finnas spänningar i musklerna i ryggen och armarna. Anfallen kan misstolkas som kramper, men de kommer nästan uteslutande i samband med måltid. Vissa forskare tror att det särskilda sättet att hålla huvudet på (vridet mycket åt ena sidan) kan hjälpa till att stoppa sura uppstötningar.

Äldre barn tenderar att ha lite mer "vuxna" symtom. De kan klaga på halsbränna/bröstbränna eller kräkas. Vissa barn med sjukdomen upptäcks under tandläkarbesök eftersom det finns syraskador på tänderna.

I svåra fall kan det vara blodiga kräkningar, svart avföring (blod i avföringen) och låga blodvärden på grund av järnbrist.

Diagnos

I de flesta fall baseras diagnosen på den typiska sjukdomshistorien med halsbränna och sura uppstötningar. Läkarundersökningen visar sällan något onormalt, men hos vissa personer kan det förekomma skador på tandemaljen efter långvarig refluxsjukdom utan korrekt behandling.

En 24-timmars pH-mätning utförs för att ställa diagnosen. Barnen får då en tunn sond, som förs in genom näsan och ned i matstrupen. Sonden ansluts till en liten låda som kan ligga i en ryggsäck eller hänga på bältet. Sedan registreras syrahalten på det sura innehållet i nedre delen av matstrupen. Genom att jämföra med värden från friska individer i samma ålder går det att se om ett barn har så mycket syra i matstrupen att det är ett uttryck för sjukdomen.

Vid osäkerhet på diagnosen, eller om det finns en hög risk för skador på matstrupen, kan det vara lämpligt att göra gastroskopi. För att göra en gastroskopi måste barnet sövas. Därför görs gastroskopi bara på de barn som bedöms ha behov av undersökningen.

Behandling

Några behandlingsprinciper:

• Att höja huvudändan av sängen kan ha viss effekt.
• Vi vet att fetma är skadligt för vuxna personer med gastroesofageal refluxsjukdom, och antagligen spelar det roll även för barn.
• Förstoppning kan både förvärra och vara orsak av gastroesofageal refluxsjukdom.
• Undvik livsmedel med mycket syra, till exempel apelsinjuice.

Förutom denna typ av behandling kan det vara nödvändigt med medicinering. Då används syrahämmande mediciner, så kallade protonpumpshämmare eller histamin-H2-blockerare. Dessa läkemedel har lite olika funktioner, om den ena inte ger tillräckligt bra effekt eller ger för mycket biverkningar går det att prova en annan.

För några barn, särskilt för barn med medfödda tillstånd som resulterar i dålig/förändrad muskelkontroll, kan det vara aktuellt med kirurgi. Denna operation kallas för fundoplikation och gå ut på att delar av magsäcken lyfts upp som en artificiell slutmuskel längst ner i matstrupen. Operationen har vissa nackdelar, som att det blir svårt att rapa och kräkas. Dessutom är det inte ovanligt att effekten avtar efter några år, det kan då bli nödvändigt med en ny operation.

Komplikationer och naturligt förlopp

När orsaken till refluxsjukdomen hittas och behandlas, syns en normal utveckling. Barn som har gått länge utan en korrekt diagnos kan ha fått ätproblem/ätstörningar som kvarstår under många år.

I de svåraste fallen finns så mycket skada på matstrupen att det har bildats ärrvävnad och förträngningar, som kan ge livslånga problem.

Det är vanligt att i övrigt friska spädbarn växer ifrån tillståndet.