Magkatarr (funktionell dyspepsi)
De vanligaste symtomen vid magkatarr är att man känner smärta och obehag i övre delen av magen. Den medicinska termen för tillståndet är funktionell dyspepsi, men brukar i folkmun ofta kallas för magkatarr eller stressmage.
Vad är magkatarr?
Funktionell dyspepsi, som även kallas magkatarr eller stressmage, är ett vanligt tillstånd med återkommande eller kronisk smärta och obehag i övre delen av magen. Vid funktionell dyspepsi finns inga påvisbara sjukdomsförändringar i övre mag-tarmkanalen.
Symtom
De vanligaste symtomen vid magkatarr är:
- Smärta och obehag i övre delen av magen
- Känsla av uppblåst mage
- Illamående
- Kräkningar
- Tidig mättnadskänsla
Besvären vid magkatarr blir ofta värre vid måltider men en del patienter känner smärtlindring när de äter. Många besväras också av IBS (Irritabel Bowel Syndrome) med ont i magen, förstoppning, diarré och gaser. Om man också har påtagliga sura uppstötningar och halsbränna har man troligen gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).
Magkatarr kan kännas på olika sätt hos olika personer och även på olika sätt från gång till gång hos samma person.
Magkatarr är mycket vanligt, men graden av smärta varierar. Många söker aldrig läkare för dessa symtom.
Vill du få mer kunskap om inflammatorisk tarmsjukdom, IBD?
Genom att prenumerera på vårt kunskapsbrev om IBD får du tillgång till användbara tips och råd som kan förbättra din vårdupplevelse och öka din trygghet. Vi delar även information om olika behandlingsalternativ och presenterar de senaste forskningsrönen inom området.
Varför får man magkatarr eller stressmage?
Hos de flesta som har magkatarr tror man att symtomen orsakas av en ökad aktivitet i matsmältningssystemet i kombination med ökad reaktion på nervsignaler från området. Funktionell dyspepsi och magproblem förvärras ibland om man mår psykiskt dåligt eller är stressad.
Det finns inga belägg för att magsårsbakterien (Helicobacter pylori) orsakar magkatarr.
Diagnos
Sjukdomshistorien är avgörande för att läkaren ska kunna ställa diagnosen. Vid undersökning av magen hittas nästan aldrig något fel, med undantag för att det kan gör ont vid tryck på de övre delarna av magen. Oftast tas blodprover för att utesluta andra sjukdomar som kan orsaka symtomen.
Vid långvarigt, återkommande eller intensivt ont i magen kan remiss skickas för gastroskopi. Vid gastroskopi leds en rörlig slang med kamera ner i magen för att bedöma slemhinnan i matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
Magkatarr eller magsår?
Det kan vara svårt att med säkerhet skilja mellan funktionell dyspepsi och magsår eftersom symtomen kan vara desamma. Om man är 50 år eller äldre är det därför lämpligt att utreda nytillkommen magkatarr med gastroskopi.
Ultraljudsundersökning kan ibland behövas för att utesluta sjukdom i gallgångarna, men oftast ger gallsten typiska smärtor som är lätta att skilja från magkatarr.
Behandling av magkatarr
Vad kan man göra själv?
Det är viktigt att fundera över:
- Finns det något mönster i när problem med magen kommer?
- Finns det utlösande faktorer?
- Kommer symtomen oftare vid stress eller oro?
Den viktigaste behandlingen kan vara att försöka minska stressen och oron i vardagen. Regelbundna måltider och sömnvanor kan hjälpa. Viss typ av mat kan undvikas om man märker att man reagerar på dem.
Vilken medicin kan hjälpa vid magkatarr?
Det finns olika mediciner mot magkatarr. Syrahämmande läkemedel kan ge en viss symtomlindring vid magkatarr. Olika former av psykoterapi/samtalsterapi kan hjälpa vissa.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Prognos
Besvären och symtomen vid magkatarr kommer och går och varierar i intensitet. Många personer med funktionell dyspepsi blir bättre när de förstår mer om sjukdomen och att den inte är farlig. Det kan bli enklare att acceptera och hantera sina symtom då.
Även om magkatarr kan kännas mycket besvärligt är det inte farligt. Det finns ingen ökad risk för cancer.