Diafragmabråck, hiatusbråck

Vad är diafragmabråck?

Matstrupen löper genom bakre delen av bröstkorgen från svalget och ner till diafragman, som är en bred och platt muskel mellan bröstkorgen och bukhålan. Strax nedom diafragman går matstrupen över i magsäcken. Vid övergången finns en slutmuskel som ska förhindra att innehåll från magsäcken kommer upp i matstrupen. Ett diafragmabråck kallas på fackspråk för hiatusbråck eller hiatus hernia (hernia = bråck). Vid detta tillstånd har en del av magsäcken hamnat ovanför diafragman (se illustration).

De allra flesta med diafragmabråck är av typen glidbråck (se illustration). Vid glidbråck har den övre delen av magsäcken glidit genom diafragmaöppningen och buktar ovanför diafragman i bröstkorgen. I sällsynta fall är öppningen mellan bukhålan och bröstkorgen så bred att andra organ kan tränga upp i bröstkorgen. Detta kallas paraesofagalt bråck (para = vid sidan av, esofagus = matstrupen), som förutom magsäcken också kan bestå av tjocktarm, tunntarm, bukhinna och/eller mjälte.

Diafragmabråck är ett vanligt tillstånd, och de flesta har inga symtom.

Orsak

Man vet inte säkert vad orsaken till diafragmabråck är. Under normal sväljning förkortas matstrupen flera centimeter på grund av sammandragningar i matstrupens muskler. Vid ökat tryck i bukhålan, till exempel vid hosta, nysning, krystning eller tung fysisk aktivitet, kan matstrupen dra med sig översta delen av magsäcken upp genom diafragma och bilda ett diafragmabråck.

I ett glidbråck kan förskjutningen av övergången mellan matstrupe och magsäck till ovanför diafragman försvaga slutmuskeln längst ner i matstrupen. Denna muskel fungerar som en ventil som normalt förhindrar att maginnehåll kommer upp i matstrupen, men en försvagad slutmuskel gör att surt magsäcksinnehåll lättare kommer upp i matstrupen.

Diafragmabråck uppstår oftare bland överviktiga individer. Också tillstånd med ökat tryck i bukhålan, exempelvis graviditet, förstoppning eller prostatabesvär gör att man lättare kan få diafragmabråck.

Symtom

Diafragmabråck ger ofta inte några symtom. Om diafragmabråcket ger symtom, kan dessa vara halsbränna, sväljningssvårigheter, sväljningssmärtor, heshet, astma, andnöd och/ eller bröstsmärta.

Inga av dessa symtom är specifika för diafragmabråck utan kan finnas också vid många andra tillstånd. Hos en del kan symtomen förvärras av att man böjer sig fram, vid kraftig fysisk ansträngning (exempelvis tunga lyft), och i andra situationer där trycket i bukhålan är ökat.

Diagnos

Eftersom de flesta med diafragmabråck inte har några symtom upptäcks bråcket ofta först vid utredning av andra sjukdomar. Vid besvärliga symtom med sura uppstötningar eller halsbränna kan gastrokopi och röntgen av matstrupen och magsäcken vara till hjälp för att ställa diagnos.

Behandling

Syftet med behandlingen är symtomlindring. Om man inte har symtom behövs ingen behandling. Vid refluxbesvär med sura uppstötningar och halsbränna har man gastroesofagal refluxsjukdom (GERD), och detta tillstånd behandlas med livsstilsförändringar och eventuellt syrahämmande läkemedel.

Det finns flera saker som man själv kan göra för att förbättra situationen:

• Höja huvudändan på sängen för att minska nattlig reflux.
• Att ligga på vänster sida kan också minska nattlig reflux.
• Undvika övervikt.
• Avstå från sena och stora kvällsmåltider eftersom de bland annat ökar den nattliga magsyraproduktionen.
• Undvika arbetsställningar som innebär att man står eller sitter framåtböjd långa stunder.
• Att tugga tuggummi ger ökad nedsväljning av saliv och kan därför vara till hjälp för vissa (undvik dock att svälja för mycket luft vid tuggandet).
• Även om nikotin, alkohol, choklad och fet mat minskar trycket i matstrupens slutmuskel, har man i vetenskapliga studier inte kunnat visa att minskat intag påverkar symtomen.

Läkemedel kan användas. De flesta klarar sig med syraneutraliserande läkemedel (så kallade antacida) som tas vid behov, eventuellt regelbundet efter måltiderna. Läkemedel som bildar ett skyddande lager på slemhinnan (innehållande alginsyra) fungerar i lindrigare fall, men är i de flesta fall inte lika effektiva som syraneutraliserande läkemedel. Man kan också använda läkemedel som minskar produktionen av magsyra, så kallade histamin-2-receptorantagonister (H2-blockerare) eller protonpumpshämmare (PPI). PPI är de effektivaste läkemedlen om man har svåra refluxbesvär.

I vissa fall kan kirurgi vara nödvändigt. Principerna för operation av diafragmabråck är att minska bråcket, ta bort bråcksäcken, förlänga magdelen av matstrupen, eventuellt opereras ett nät in som förstärker diafragman och eventuellt görs anti-refluxkirurgi (fundoplikation). De flesta kirurgiska ingrepp görs med titthålskirurgi (laparoskopi).

Prognos

De flesta patienter med okomplicerat glidbråck och symtom blir bättre med livsstilsförändringar och eventuell läkemedelsbehandling. Operation kan vara till god hjälp i vissa fall.