Akuta buksmärtor, symtomguide

Vad är akut buksmärta?

• Smärta i buken (eller magen) som har varat mindre än en vecka:
  • Inom medicin talar man om buken medan i talspråk talar om magen
  • Buken är en mer exakt beskrivning eftersom magsäcken bara är en del av buken
  • I buken ligger organ som bukspottkörteln, levern, mjälten, tarmar, njurar, livmodern, prostata och gallblåsa samt kärl och körtlar
• Ofta finns ytterligare symtom som illamående och kräkningar, diarré eller förstoppning, och ibland även allmänna symtom.
• Nästan hälften av patienterna som blev inlagda på sjukhus för akuta buksmärtor blir utskrivna utan att läkarna har någon klar diagnos.
• Se även bäckensmärta hos kvinnor och akuta buksmärtor hos barn.

Förekomst

• Cirka 10 % av alla sjukvårdsbesök handlar om akut buksmärta:
  • En tredjedel av dessa patienter läggs in på sjukhus

Bedömning av akut buksmärta

• Diagnosen är ofta svår att ställa med säkerhet.
• De flesta fall av akut buksmärta går över av sig själva.
• För läkaren är det viktigt att avgöra om det är:
  • Ett tillstånd som måste övervakas på sjukhus
  • Ett tillstånd som kan övervakas och behandlas hemma
  • Ofarlig och självbegränsande sjukdom

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker som oftast kräver behandling

• Urinvägsinfektion:
  • Hos kvinnor, gravida, män
  • Typiska symtom är tryck i urinblåsan, brännande sveda vid vattenkastning samt frekvent behov av att kasta vatten
• Spontan abort:
  • Ofta sex till tolv veckor in i graviditeten
  • Börjar ofta som stark mensvärk (hotande abort) och så småningom blödning, som ofta blir riklig med levrat blod
• Brusten cysta på äggstocken:
  • Små cystor på äggstockarna kan spricka
  • Det kan orsaka akut, men ofta måttlig smärta. Smärtan går så småningom över av sig själv
• Blindtarmsinflammation (appendicit):
  • Förekommer oftast i åldern 10–30 år
  • Sjukdomstillstånd som kan pågå i upp till 48 timmar. Diffus smärta börjar vanligtvis högt upp i buken och förflyttas sedan till den nedre högra sidan av buken. Kan ge lätt till måttlig feber. Rörelse och fysisk aktivitet provocerar smärta
• Gallsten (kolelithiasis):
  • Förekommer både hos unga, medelålders och äldre – tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män
  • Episoder av ihållande smärta i flera timmar med anfall av intensiva kolikartade smärtor i flera minuter, vanligtvis under revbenen på höger sida, eventuellt också med utstrålande smärta bakom ryggen eller mot höger skuldra
  • Små eller inga andra symtom utöver anfallen
• Njursten (nefrolitiasis):
  • Vanligast i åldersgruppen 30–50 år, 80 % hos män
  • Intensiv, attackvis smärta kan stråla ut mot rygg/ljumske/pung/blygdläppar – ofta med täta urinträngningar
  • Smärtan kan komma snabbt och försvinner snabbt om stenen flyttar sig
• Inflammation i utbuktning av tjocktarmen (divertikulit):
  • Hos äldre personer, ofta med kända tarmfickor (utbuktning av tjocktarmen), där många i de yngre åren plågats av colon irritabile eller förstoppning
  • Tarmfickor ger vanligen inga symtom, men kan ge förändringar i avföringen och besvär med gaser
  • Vid inflammation i utbuktningarna (divertikulit) föreligger ofta smärta längs den vänstra sidan av buken, samt feber
• Magsår (ulcus pepticum):
  • Förekommer oftast hos personer över 45 år, hos människor som ofta tidigare har haft magsår eller återkommande smärta eller obehag i övre delen av buken
  • Typiska symtom är perioder av obehag i övre delen av buken, som lindras vid matintag eller med antacida. Nattlig smärta. Uppträder ofta hos rökare
  • Komplikationer med blödande sår och hål på magsäcken (perforation) kan uppstå, oftast hos äldre människor som har använt salicylater eller NSAID:er
• Akut inflammation i bukspottkörteln (pankreatit):
  • Förekommer oftast hos personer som missbrukar alkohol eller som har gallsten.
  • Ger oftast smärta i mitten av magen, som kan stråla ut mot ryggen och eventuellt till vänster axel. Det kan lindra att sitta framåtlutad
• Inklämt bråck (hernia incarcerata):
  • Uppstår oftast hos en yngre person, oftast hos barn med kända bråck
  • Det uppstår en svullnad/ett bråck i ljumsken som inte kan tryckas in
• Tarmvred (ileus):
  • Oftast hos människor som tidigare opererats i magen eller har haft inflammation i magen
  • Kännetecknas av attackvis smärta, kräkningar, magen sväller upp under två till tre dagar
• Inflammation i äggledaren (salpingit):
  • Förekommer ofta bland sexuellt aktiva unga kvinnor
  • Kommer ofta smygande, med värkande smärta eller ömhet längst ned i magen, ökade flytningar, blödningsrubbningar, feber

Vanliga orsaker som inte alltid behöver sjukvård

• Förstoppning:
  • Oftast hos kvinnor och äldre
  • Är ofta ett kroniskt tillstånd, men kan ibland också orsaka akut buksmärta
• Akut mag-tarminfektion:
  • Är den vanligaste orsaken till akut diarré, särskilt bland barn. Det kan uppstå som epidemier, ofta på vintern
  • Inget blod, var eller slem i avföringen. Vanligtvis ingen feber. Magont kan förekomma
• Irritabel tarm:
  • Ett tillstånd som är mest utbrett bland barn och ungdomar. Orsakas av psykologiska faktorer och stress
  • Ger återkommande problem i form av växlande avföringsmönster, knipsmärta i nedre delen av magen, besvär med gaser. Symtomen kan normalt lindras genom gassläppning eller avföring
• Inflammerade lymfkörtlar i buken (mesenteriell lymfadenit):
  • Förekommer bland barn och yngre vuxna. Orsakas av inflammerade, svullna och ömmande lymfkörtlar i buken
  • Symtom liknande blindtarmsinflammation. Ofta finns en samtidig övre luftvägsinfektion
  • Kan i vissa fall inte diagnostiseras före operationen

Ovanliga orsaker som kräver omedelbar behandling

• Graviditet utanför livmodern (utomkvedshavandeskap):
  • Kan uppstå när en graviditet har varat i sex till åtta veckor. Oftast hos kvinnor som tidigare har bäckeninflammation, utomkvedshavandeskap eller som har opererats i underlivet
  • Typiska symtom är smärta, utebliven menstruation och sparsam blödning genom slidan. Smärtan kan plötsligt förvärras
• Utbuktning av aorta (aortaaneurysm):
  • Förekommer hos äldre personer med känd åderförfettning (ateroskleros)
  • Tillståndet ger plötslig smärta som strålar ut mot ryggen
• Blodpropp i en ven eller artär i buken (trombos i mesenterialkärl):
  • Förekommer hos äldre
  • Typiskt en plötslig, intensiv smärta i magen. Kan i vissa fall orsaka blödning från tarmen
• Tarmvred hos spädbarn och små barn (tarminvagination):
  • Kan uppstå hos spädbarn och små barn före fyra års ålder
  • Intensiva skrikanfall som kommer i vågor, mer ihållande och intensivt än vid vanlig spädbarnskolik. Barnet är påfallande ömt i magen
• Diabetisk ketoacidos:
  • Ett tillstånd med otillräckligt insulin för kroppscellerna
  • Kan ge illamående, kräkningar och magsmärtor
• Hjärtattack:
  • Förekommer oftast hos medelålders eller äldre patient
  • Smärta bakom bröstbenet som varar längre än 30 minuter och inte lindras av nitroglycerin. Tillståndet kan i vissa fall ge buksmärtor

Vad kan man göra själv?

• Akut buksmärta kräver vanligen en bedömning och det finns lite man kan göra själv.
• Vid smärta som orsakas av ett tillstånd där diagnosen är känd, är det bäst att följa de råd man har fått tidigare. Om symtomen avviker från tidigare är det bäst att kontakt vården. 
• Vid lätt buksmärta kan man eventuellt vänta ett tag och se utvecklingen av tillståndet.

När ska man söka vård?

• I de flesta fall av akut buksmärta krävs akut läkarvård eftersom det kan vara svårt att skilja mellan ofarliga orsaker och farliga orsaker som behöver omedelbar medicinsk åtgärd.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har smärtorna varat?
• Började smärtan ganska snabbt, eller har den intensifierats över tid?
• Hur har tillståndet utvecklats?
• Har du feber?
• Har du andra symtom utöver smärtan?
  • Illamående?
  • Kräkningar?
  • Diarré?
  • Har du problem med vattenkastningen?
  • Har du ont i underlivet? När var den senaste menstruationen?
• Har du haft avföring och gasbildning det senaste dygnet? De senaste timmarna?
• Har du några andra kända sjukdomar?
  • Vet du om du har åderförfettning?
• Har du någonsin opererats i magen?
• Om smärtorna
  • Var sitter smärtorna?
  • Strålar smärtorna ut? Var?
  • Kan du beskriva smärtorna? Jämn värk? Kommer i omgångar?
  • Kan du röra dig eller känns det bäst när du vilar?
  • Är smärtan mindre om du sitter ned?
  • Har du så ont att du inte kan koppla av?
• Använder du läkemedel?
  • Vilka?
  • Har du tagit läkemedel de senaste dagarna?
• Lider du av psykosociala problem, stress, nervositet?

Undersökningar

• Kroppsundersökningen består av:
  • Undersökning av buken där man ser, lyssnar, tar och känner på buken
  • Vid behov kan man också känna efter i ändtarmen och eventuellt göra en gynekologisk undersökning
  • Mätning av blodtryck, kroppstemperatur, andningsfrekvens och hjärtfrekvens
  • Undersökning av lungor och hjärta, för att utesluta att symtomen kommer från bröstkorgen
• I vissa fall, om sjukdomen inte är dramatisk, kan det vara osäkert om det är ett allvarligt problem eller inte. I sådana fall bokas en ny undersökning. Ta eventuellt kontakt med vården igen om tillståndet inte förbättras eller om det förvärras.
• På vårdcentralen tas ofta urinprov och eventuellt blodprov:
  • Ett vanligt prov är CRP som kan bedöma hur mycket inflammation som finns i kroppen. Det kan vara svårt att använda CRP om smärtan har uppstått inom det senaste dygnet
• Andra undersökningar:
  • Beror på omständigheterna
  • Fler blodprover kan tas på en akutmottagning
  • På akutmottagningen och på sjukhus kan ett stort antal olika undersökningar blir aktuella, såsom röntgen, undersökning med magnetkamera och/eller undersökning med ultraljud