Akut cirkulationssvikt i tarmen

Vad är akut cirkulationssvikt i tarmen?

Ischemi är det medicinska ordet för syrebrist i kroppsvävnader. Vid akut cirkulationssvikt, eller tarmischemi, får tarmvävnaden för lite blod och därmed för lite syre. Alla vävnader i kroppen är beroende av en konstant blodtillförsel och områden som förlorar sin blodtillförsel dör. Vid akut tarmischemi uppstår syrebristen plötsligt.

Akut tarmischemi är ett allvarligt tillstånd som ofta drabbar äldre personer. 

Symtom

Vilka symtom man får vid akut tarmischemi beror på orsaken och hur fort man utvecklar syrebristen i tarmen. Tillståndet har ofta samma förlopp, men det varierar hur länge de olika faserna varar:

• Under den första fasen upplever de flesta plötsligt insättande magsmärtor, kräkningar och diarré. Magen arbetar på ”högvarv”.
• Andra fasen inträder tidigast efter några timmar. Då blir ofta smärtorna lite lindrigare, magen kan bli uppsvälld på grund av gaser, och kräkningar och diarré blir ofta blodiga.
• Tredje fasen inträder när tarmen har börjat dö. Ofta kan det då gå hål på tarmen, och tarminnehållet ger en allvarlig inflammation i hela bukhålan. Den sjuka får då feber, blir mycket öm kring magen som är spänd och gör ont. Den tredje fasen leder ofta även till blodförgiftning, det vill säga när bakterier från tarminnehållet går över i blodbanan. När tillståndet har utvecklats så här långt leder det ofta till dödsfall.

Orsak

Det finns ett flertal olika orsaker som leder till syrebrist i tarmen. Man kan dela upp orsaker till akut tarmischemi enligt följande:

• En vandrande blodpropp, eller emboli, kan bildas vid till exempel förmaksflimmer och kan leda till att artären, pulsådern, till tarmen plötsligt blir avstängd.
• Trombos, eller en blodpropp som bildas i ett kärl, uppstår ofta när artärer är skadade på grund av åderförkalkning. Det blir då en förträngning eller total stopp i artären. Trombos kan också uppstå i vener och kan också leda till syrebrist i tarmen. Det finns tillstånd som gör att man lättare bildar blodproppar i vener, som till exempel inflammatoriska eller ärftliga sjukdomar. Förloppet vid trombos är långsammare än vid embolier.
• För lågt blodflöde i tarmens små kärl. Det kan uppstå på grund av olika orsaker, som till exempel dålig pumpfunktion av hjärtat, lågt blodtryck eller läkemedel som gör att de små kärlen drar ihop sig.

Diagnos

Vid misstanke om akut tarmischemi skickas patienten till sjukhuset så fort som möjligt. Det finns inga prover som gör att man kan ställa diagnosen, men däremot finns det ett prov, D-dimer, som med stor säkerhet kan utesluta akut tarmischemi.

Med hjälp av en särskild datortomografiundersökning, skiktröntgen, kan man avbilda kärlen inne i magen.

Vid dåligt blodflöde i tarmens små kärl kan göra en undersökning som kallas för angiografi. Under den här undersökningen sprutar man in kontrastmedel i blodkärlen som förser tarmen med blod. Då kan man se på röntgenbilder hur blodkärlen ser ut, och man kan upptäcka blodproppar eller förträngningar. Metoden används också vid kronisk tarmischemi, eftersom man kan utföra operationen från inne i kärlen vid angiografi. 

I vissa fall är det framför allt tjocktarmen som påverkas av syrebristen. Man kan då titta in i den nedersta delen av tarmen. Ofta görs det ett koloskop. Det är en fingertjock böjlig slang med videokamera som man använder för att undersöka hela tjocktarmen.

Ibland görs en vanlig skiktröntgenundersökning. Det görs framför allt för att bedöma om symtomen kan bero på andra sjukdomar. 

Behandling

Vid akut insättande tarmischemi är kirurgi ofta behandlingen. Om den del av tarmen som inte har fått tillräckligt med blod har dött måste den opereras bort, annars utvecklas kallbrand i tarmen. Om behandling sätts in tidigt kan det gå att återskapa tarmens blodtillförsel och förhindra att tarmen dör.

I vissa fall kan man ge ett läkemedel direkt i artären som löser upp blodproppen. Vid blodpropp i venen kan man ge läkemedel som tas via en spruta eller via munnen som kan lösa upp blodproppen.

Förutom ovan nämnda behandlingsmetoder är det viktigt med stödjande behandling, såsom smärtstillande behandling, vätska, syrgas och noggrann övervakning av kroppsfunktionerna. 

Prognos

Dödligheten vid akut cirkulationssvikt i tarmen är relativt hög men beror på den bakomliggande orsaken. Vid en akut avstängd artär är risken hög och över hälften av personerna överlever inte tillståndet. Vid en blodpropp i en ven är överlevnaden betydligt högre, endast cirka en till två på tio personer dör av tillståndet. 

Om man har opererats för akut tarmischemi kommer tarmarna inte alltid att fungera som normalt igen. Ofta kan tarmen inte ta upp tillräckligt med näring beroende på hur allvarligt tillståndet var och om en stor del av tarmen togs bort. Man kan därför behöva äta kosttillskott, i alla fall den första tiden. Det beror på att tarmen inte klarar av att ta upp tillräckligt av allt man äter.

Oftast är det personer med utbredd åderförkalkning som löper störst risk att drabbas av tarmischemi. Allt som kan minska åderförkalkningen skyddar mot detta tillstånd. Det viktigaste är att sluta röka, ha normala kolesterolhalter i blodet, äta nyttigt och motionera mer. Om tillståndet har orsakats av en hjärtsjukdom är det självklart viktigt att denna får rätt behandling.