Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Cancersjuka mest utsatta

Annons

I takt med spridningen av resistenta bakterier kan man inom cancersjukvården tvingas att avstå ifrån vissa intensiva behandlingar då risken för infektioner är för stor. Alla patientgrupper kan råka illa ut när vanlig antibiotika inte längre har effekt mot infektioner där bakterierna blivit resistenta. Inom några vårdområden är dock oron extra stor och det är bland annat i cancervården. Många patienter inom cancervården har ett försvagat eller helt utslaget immunförsvar efter tunga och starka behandlingar med cytostatika.
– Benmärgen påverkas och man är mycket känslig för att dra på sig infektioner. Att få in resistenta bakterier i det läget kan vara fatalt, något som patienten i värsta fall inte överlever, säger Theodoros Foukakis, specialistläkare vid bröstmottagningen på Radiumhemmet vid Karolinska i Solna.

Han vill däremot inte skrämma upp cancerpatienterna och än så länge har&nbsphan&nbspinte behövt&nbspbehandla någon patient som dött på grund av antibiotikaresistens.
– Men det förekommer i Sydeuropa och USA och problematiken är inte långt borta här heller. De mest utsatta är patienter med blodcancer som genomgått benmärgstransplantationer men alla som behandlas med stark cytostatika är i riskzonen, exempelvis patienter med lungcancer, tarmcancer och bröstcancer. Nästan alla med cancer opereras också någon gång under behandlingen och då får inte sårläkningen hindras av resistenta bakterier. Då tvingas man vänta med den fortsatta behandlingen, säger Theodoros Foukakis till Svenska Dagbladet.

Annons
Annons

Förskrivningen av antibiotika görs främst inom öppenvården, på vårdcentraler och läkarmottagningar. Men även i slutenvården finns en överanvändning.
– I vilket fall måste vi komma bort ifrån att använda breda läkemedel som slår mot allt och även korta alla långa behandlingar med antibiotika. För exempelvis respiratorvård med patienter som har lunginflammation är det lika bra med en 8-dagarskur som en kur på 14 dagar. Vi måste bli bättre på att smalna av användningen, säger Patrik Gille-Johnson, biträdande överläkare vid infektionskliniken.

Annons
Annons

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.