Ulcerös kolit och risken att få cancer i tjocktarmen
Tidigare såg man en mångdubblad risk för tjocktarmscancer hos patienter med långvarig och utbredd ulcerös kolit. Med moderna behandlingar är denna risk betydligt minskad, och enligt en norsk studie är risken att dö i tjocktarmscancer densamma som i den generella befolkningen efter 20 års uppföljning.
Ulcerös kolit
Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk sjukdom i ändtarmen och tjocktarmen. Många har bara besvär från ändtarmen, medan vissa har inflammation i delar av eller hela tjocktarmen. Sjukdomen orsakar inflammation och utveckling av sår i tjocktarmen slemhinnor.
Symtom
Typiska symtom är:
- Blodig och slemmig diarré
- Buksmärtor
- Viktnedgång
Sjukdomen kan ha ett skiftande förlopp, med bättre och sämre perioder.
Vill du få mer kunskap om inflammatorisk tarmsjukdom, IBD?
Genom att prenumerera på vårt kunskapsbrev om IBD får du tillgång till användbara tips och råd som kan förbättra din vårdupplevelse och öka din trygghet. Vi delar även information om olika behandlingsalternativ och presenterar de senaste forskningsrönen inom området.
Risk för cancer
Tidigare såg man att risken för cancer ökade med hur länge man hade haft sjukdomen och hur utbredd sjukdomen i tjocktarmen var. Om hela tjocktarmen var angripen ökade risken för cancer mångdubbelt jämfört med den normala förekomsten i befolkningen.
Långtidsbehandling med salazopyrin eller 5-aminosalicylsyra, och efterhand biologiska läkemedel såsom TNF-alfa-blockerare vedolizumab och ustekinumab har dock ändrat situationen.
Bland annat har en norsk studie med 20 års observationstid av patienter med ulcerös kolit visat att dödligheten i tjocktarmscancer inte är ökad jämfört med den övriga befolkningen.
Uppföljning
Om den ulcerösa koliten är begränsad till ändtarmen finns det ingen större ökning av risken för cancer och inget behov av extra kontroller.
För patienter med en mer utbredd sjukdom upprättas en plan för kontroller. Planen för cancerövervakningen är under ständig debatt, men följande verkar vara ett program som många sjukhus följer:
- Patienter med utbredd sjukdom börjar övervakas med koloskopi 10–12 år efter att sjukdomen börjat och därefter minst vartannat år.
- Kontroll innebär att koloskopi utförs. I samband med undersökningen tas många biopsier. Om biopsierna påvisar lätt dysplasi (cellförändringar i tarmslemhinnan) görs en ny kontroll med nya biopsier efter 3–6 månader.
- Vid höggradig dysplasi rekommenderas avlägsnande av tjocktarmen (kolektomi) för att förhindra utveckling av cancer.
Studier tyder på att cancerrisken är betydligt lägre för patienter som behandlats med långvarig salazopyrin eller 5-ASA. Det föreslås därför att regelbunden kontroll av patienter med koloskopi bör inkludera:
- Patienter som inte tolererar långtidsbehandling med läkemedel.
- Patienter med tidig debut av total kolit och långt sjukdomsförlopp.
- Patienter med ärftlig risk för cancer i tjock- och ändtarm och patienter som har utvecklat komplikationen primär skleroserande kolangit.
