Crohns sjukdom – en översikt

Vad är Crohns sjukdom?

Crohns sjukdom kan drabba alla delar av magtarmkanalen från mun till rektum (ändtarmen), men förekommer oftast i övergångspartiet mellan tunntarmen och tjocktarmen, det så kallade ileocekala området. Inflammationen kan gå genom hela tarmväggen, från slemhinnan till utsidan av tarmen. Det inflammerade området blir rött, svullet, ömt och kan blöda. Typiskt för denna sjukdom är att den uppträder fläckvist i tarmen. Inflammationen medför också att det bildas ärrvävnad. Ärrvävnad kan göra att det blir trånga partier i tarmen där föda ska passera vilket kan medföra smärta. 

I Sverige insjuknar årligen cirka 900 personer i Crohns sjukdom och det är vanligast i åldersgruppen 20–30 år. Sjukdomen finns i genomsnitt hos 2 av 1000 personer.

Symtom

Typiska besvär av sjukdomen är återkommande magsmärtor. Ofta förekommer också diarré, med eller utan blod. Andra symtom kan vara känslor av uppsvälldhet, illamående, kräkningar, minskat aptit och viktnedgång. Det är vanligt med smärta i och runt anus. Typiskt är inflammationer, bölder och sprickor. Hos 10–20 % finns också sjukdomsförändringar i andra organ, till exempel hud, ögon, leder och lever. Barn med Crohns sjukdom kan försenas i sin tillväxt och utveckling.

Orsak

Orsaken till sjukdomen är okänd. Inga kända bakterier eller virus orsakar inflammationen. Forskarna tror att tillståndet beror på en kombination av miljö-, immunologiska- och bakteriella faktorer hos personer som har en ärftlig predisposition (känslighet). Det resulterar i en kronisk inflammatorisk i delar av tarmen. 

Det finns en ansamling av fall med Crohns sjukdom och ulcerös kolit i vissa familjer. Om man har ett syskon med en av dessa sjukdomar finns en betydligt ökad risk att man själv blir sjuk. 

Crohns sjukdom är ganska lik en annan sjukdom i tarmen, ulcerös kolit. Denna sjukdom angriper endast tjocktarmen och har ett annat, mer sammanhängande, inflammatoriskt mönster. Crohns sjukdom och ulcerös kolit utgör tillsammans något som kallas kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, på engelska IBD (inflammatory bowel disease).

Diagnos

Diagnosen baseras på sjukdomshistoria med smärta och diarré. För att utesluta andra tillstånd tas blodprover och prover på avföring. Det kan finnas blod i avföringen och hemoglobinhalten i blodet kan vara låg. I blodprov ser man ibland tecken på dåligt näringsupptag till följd av inflammation i tarmen.

För att säkerställa diagnosen görs i regel en koloskopi, en undersökning av tjocktarmen, och i en del fall också gastroskopi, en undersökning av övre magtarmkanalen. Skopierna utförs med en böjlig slang som kan överföra bilder från tarmens insida till en skärm. Genom skopet kan läkaren se eventuella inflammationer och blödningar. Vävnadsprover (biopsier) tas också för mikroskopisk undersökning. Även om man gör skopier, finns det fortfarande cirka 4–6 meter tunntarm som inte kan undersökas på det sättet. För att bedöma denna del av magtarmkanalen görs MR-, DT- eller ultraljudsundersökning. Vissa sjukhus använder så kallad kapselendoskopi. Det går ut på att man sväljer en lite fotoapparat (i storleken av en tablett) som passerar genom tarmsystemet och tar bilder.

Behandling

Det går inte att helt bota Crohns sjukdom. Målet med behandlingen är att dämpa symtomen och sjukdomsaktiviteten. Det är också viktigt att förebygga komplikationer såsom ärrbildning som ger trånga partier på tarmen.

Generellt är det viktigt med näringsrik mat och tillräckligt kaloriintag. Inflammationen i tarmen leder till ett minskat upptag av näringsämnen, och detta måste kompenseras genom ökat intag. Det kan bli nödvändigt med tillskott av järn, vitamin B12, vitamin A, vitamin D, folsyra, vitamin K, kalium, kalcium och magnesium.

Läkemedel är viktiga för att minska inflammationen. Flera typer används:

• Kortisonpreparat används i regel i början av ett skov (uppblossning av inflammationen) under några veckor som inflammationsdämpande för att få patienten i en bättre fas.
• Immunhämmande läkemedel har långsamt insättande effekt, men bidrar både till att inflammationen lägger sig (remission) och kan användas som underhållsbehandling för att förhindra nytt återfall. 
• Biologiska läkemedel är en ny grupp mediciner som verkar ge bättre långtidsprognos vid Crohns sjukdom.

Immunhämmande läkemedel som infliximab och adalimumab (TNF-alfa-blockerare), samt vedolizumab och ustekinumab används i ökande grad till patienter där konventionella läkemedel inte har tillräcklig effekt.

Bland barn har man sett god effekt av exklusiv enteral nutrition (EEN) för att få inflammationen att lägga sig. Denna behandling går ut på att man inte äter vanlig mat, utan man får hela näringsbehovet täckt genom flytande näringslösningar (sondmat). Även hos barn med ganska utbredd sjukdom har denna behandling visat effekt på liknande nivå som kortikosteroider. Varför denna behandling fungerar vet man inte.

Man försöker i första hand att hålla sjukdomen under kontroll med medicinering, men de flesta patienter med Crohns sjukdom måste ändå opereras minst en gång. Det gäller först och främst om det har bildats förträngningar, som hindrar fri passage av tarminnehåll. Under dessa operationer tar man bort delar av tarmen, eller behandlar komplikationer som förträngningar, fistelbildning, abscess eller blödningar.

Att sluta röka är viktigt. Om man röker är risken för att sjukdomen blossar upp betydligt högre jämfört med dem som inte röker.

Prognos

Sjukdomsförloppet varierar. Många är helt symtomfria under långa perioder, men nästan alla får återfall. Barn som utvecklar Crohns sjukdom har ofta svårare sjukdomsförlopp än vuxna. Som beskrivits ovan måste ungefär hälften av patienter med Crohns sjukdom opereras en eller flera gånger.

I samband med sjukdomen kan det uppstå komplikationer:

• Inflammationen kan leda till förträngningar i delar av tarmen, vilket kan orsaka förstoppning och smärta.
• Det kan bildas fistlar. Fistlar är hål mellan tarmen och andra organ som urinblåsan, vagina och hud. Detta kan vara mycket smärtsamt och kan orsaka allvarlig inflammation utanför tarmen.
• Symtom runt anus som inflammation, bölder och sprickbildningar.
• Bakteriell överväxt i tunntarmen kan förvärra diarrén.
• Näringsbrist kan uppstå på grund av minskat upptag av näringsämnen från den inflammerade tarmen.
• Hos 10–20 % uppstår också sjukdomsförändringar i andra organ som hud, lever, ögon och leder.

I en norsk studie följdes patienter med Crohns sjukdom i 20  år. Det var ingen ökning av dödlighet bland patienter med Crohns sjukdom jämfört med hela befolkningen.