Så tar man reda på om man har Crohns sjukdom (IBD)
Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Oftast sitter inflammationen i tunn- och tjocktarm, men hela mag-tarmkanalen kan vara påverkad. Här kan du läsa mer om symtomen vid Crohns sjukdom och vilka undersökningar som behövs göras för att sätta diagnosen.
Vanliga symtom på Crohns sjukdom är återkommande magsmärtor och att man behöver gå på toaletten ofta. Det är även vanligt med viktnedgång, tillfällig (lätt) feber, sjukdomskänsla och trötthet. Patienter med Crohns sjukdom drabbas också ofta av inflammation och sprickor i och runt anus. Man kan även få problem från leder, ögon och hud samt blod i avföringen.
Eftersom inflammationen kan sitta i olika delar i tarmen kan symtomen variera något. Symtomen kommer dessutom oftast skov, vilket betyder att att man i perioder har besvär.
Gå utbildning om: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
Behöver inte vara inflammatorisk tarmsjukdom
Blod i avföringen behöver inte betyda att man har en inflammatorisk tarmsjukdom. Den vanligaste orsaken brukar vara hemorrojder, sprickor eller sår i ändtarmsområdet.
LÄS MER HÄR: Blod i avföringen? Detta kan det bero på
Vill du få mer kunskap om inflammatorisk tarmsjukdom, IBD?
Genom att prenumerera på vårt kunskapsbrev om IBD får du tillgång till användbara tips och råd som kan förbättra din vårdupplevelse och öka din trygghet. Vi delar även information om olika behandlingsalternativ och presenterar de senaste forskningsrönen inom området.
Även magsmärtor kan bero på något helt annat och de flest har ont i magen någon gång då och då. Sök hjälp på en vårdcentral om du har återkommande besvär eller besvär som håller i sig under långa perioder.
LÄS OCKSÅ: Så här får du fart på din tröga mage
[ReadMoreLinkBoxSecond]
Fastställa Crohns sjukdom - rektoskopi, koloskopi och prover
De vanligaste sätten att fastställa Crohns sjukdom är genom rektoskopi, koloskopi och röntgen, samt blod- och avföringsprover.
- Vid rektoskopi förs ett smalt rör in i ändtarmen. Genom röret kan läkaren då se hur tarmen ser ut och även ta vävnadsprov. Undersökningen brukar inte göra ont och tar cirka 10 minuter.
- Vid koloskopi går man längre in i tarmen med hjälp av en tunn böjlig slang. Undersökningen gör det möjligt att se hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover. Undersökningen kan kännas obehaglig och om det gör ont kan man få smärtstillande läkemedel.
I vissa fall kan det vara svårt att skilja mellan Crohns sjukdom och en annan inflammatorisk tarmsjukdom som heter ulcerös kolit. Sjukdomarna har nämligen många gemensamma symtom. Diagnosen kan därför ändras.
Lär dig mer om inflammatoriska tarmsjukdomar
Lär dig mer om Crohns sjukdom och ulcerös kolit i vår upplysningskampanj ”Har du koll på IBD?”
Där får du lära dig mer om vilka de olika typerna av IBD är, vad som karaktäriserar dessa samt vilka symtomen är, hur diagnosen ställs och hur behandlingarna går till.
Du får även gärna dela med dig av dina egna erfarenheter.
Kommentera denna artikel
Hejsan
Jag är 27år och fick Chrons sjukdom för ca 1år sen.
jag har gjort en del behandlingar och ätit kortison.
Det är verkligen upp o ner med denna sjukdomen.
Jag vet inte om det är rätt att posta detta här ...
Men jag undrar om ni andra som har denna sjukdomen har gjort en anmälan hos eran försäkrings bolag?
Har ni fått någon sort sv ersättning? Har man rätt till det ?
Med tanke på att det en kronisk sjukdom och det är verkligen svårt att jobba fulltid.
tack för svar
I hela mitt liv har jag lidit av magproblem, men jag var nog i 40-årsåldern när jag först sökte läkare för detta. Läkaren ansåg att det var magkatarr eller magsår och att det skulle behandlas med fiberrik kost. Det var vetekli, som gällde! Jag blev bara sämre, men det var inte förrän i 60-årsåldern, som jag blev tagen på allvar. Då hade jag fått en ny läkare, som remitterade mig till de undersökningar som krävs. Det visade sig vara Crohns sjukdom. Under åren hade jag även drabbats av ett trettiotal iriter. Den medicin jag fick mot Crohns tålde jag inte, men antibiotika och kortison hjälpte vid skoven. Nu är jag pensionär sedan länge och mår mycket bättre, diarreer drabbas jag av fortfarande men inga smärtor.
Det var ett helvete att arbeta heltid som lärare med dessa sjukdomar! Min rektor misstrodde mig och godkände inte ögonspecialistens sjukintyg när jag drabbades av återkommande iriter, utan skickade mig till en allmänläkare som fick skriva intyg!
Jag har diagnosticerats att ha Crohns sjukdom men det skedde inte förrän jag blivit 75 år.
Förhoppningsvis kan jag bli bättre än jag blivit efter den första operationen.
Inga har kommenterat på denna sida ännu