Rökning kan öka risken för tarmsjukdomen ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en kronisk tarmsjukdom som orsakar inflammationer i ändtarmen eller tjocktarmen. Det är allmänt känt att rökning ökar risken för flera allvarliga sjukdomar, men ulcerös kolit ansågs länge vara ett av få undantag.

Tidigare trodde man att rökning rent av kunde skydda mot att utveckla sjukdomen. En ny avhandling vid Umeå universitet visar nu att rökare inte bara ökar risken att drabbas av Crohns sjukdom, utan även tarmsjukdomen ulcerös kolit.

Klicka här för att läsa om hur man fastställer diagnosen ulcerös kolit.

Livsstilsfaktorer kan påverka

IBD orsakar inflammation av tarmens slemhinna, men exakt vad som utlöser insjuknandet har varit oklart. Det man kan se är att det finns skillnader i både immunförsvar och tarmflora vid jämförelser mellan personer med IBD och friska personer. 

Syftet med avhandlingen var att studera faktorer som personer kan påverka själva. Eftersom IBD är en kronisk och besvärande sjukdom vill forskarna bakom studien klarlägga vilka faktorer som går att påverka för att minska risken att bli sjuk. Faktorer som särskilt fokuserades på var tobak, järn, vitamin B6 och aminosyran tryptofan.

Sambandet mellan IBD och rökning gick att se genom blodprov där halten av kotinin (en nedbrytningsprodukt av nikotin) mättes i blodet samt av enkätdata. Resultaten visade att personer som aldrig rökt hade lägre risk att bli sjuka. Trots att snusare också får i sig stora mängder nikotin, såg man inget motsvarande samband för snusare. 

Undersökningen kombinerade information från enkäter och blodprover. Enkäterna gav information om livsstilsfaktorer som rökning, kost och fysisk aktivitet. Blodprover användes från personer som lämnat blod innan de fått en IBD-diagnos och från friska personer för att kunna jämföra.

Här kan du läsa om hur du med ulcerös kolit eller Chrons sjukdom kan få särskilt tandbidrag.

Järn och vitaminer 

Hos män var det vanligare med järnbrist och lägre koncentrationer av järnlagringsmolekylen ferritin hos dem som senare fick diagnosen IBD jämfört med friska. Hos kvinnor var det ännu vanligare med järnbrist, men ingen skillnad mellan kvinnor som senare blev sjuka och de som förblev friska.

I studien undersöktes också vitamin B6 och omsättning av aminosyran tryptofan. Tryprofan är en livsnödvändig aminosyra som kroppen inte kan tillverka själv, därför måste man få i sig den via kosten. Det sågs ingen skillnad i hur mycket vitamin B6 personerna fick i sig från kosten, däremot var koncentrationerna av vitamin B6 i blodet betydligt lägre hos dem som senare fick en IBD-diagnos.

När det gäller omsättningen av tryptofan kunde man se en lägre koncentration av flera nedbrytningsprodukter som behöver vitamin B6 för att bildas. En förklaring kan vara att tarmfloran hos friska personer bildar vitamin B6, och kanske även nedbrytningsprodukter av tryptofan i större utsträckning än hos personer som utvecklar IBD. 

Det behövs mer forskning för att veta om och hur vitamin B6 och tryptofan kan påverka för att minska risken att få IBD. Det kan i sådana fall göras genom att stimulera viss bakterieflora i tarmen genom rätt mat. Det man däremot helt klart vet är att man minskar risken för IBD avsevärt genom att inte röka. 

Se patientberättelsen med Sandra som fick ulcerös kolit som tonåring.