Risk att föda för tidigt även vid symtomfri IBD

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) omfattar sjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom och är en kronisk inflammation i tarmens slemhinna. Det är oklart exakt vad som orsakar sjukdomarna, men både arv och miljö har betydelse.

Riskökning även vid mikroskopisk inflammation

Man har tidigare kunnat se ett samband mellan IBD och för tidig födsel, främst hos kvinnor med tecken på aktiv sjukdom. Personer som inte har tydliga symtom på sjukdomsaktivitet har ofta en mikroskopisk inflammation i tarmens slemhinna.

Nu visar forskning att även mikroskopisk inflammation, framför allt vid ulcerös kolit, har ett samband med att föda för tidigt – före 37 fullgångna graviditetsveckor. Forskningen är gjord vid Göteborgs universitet och resultaten bygger på registerdata om kvinnor i Sverige diagnosticerade med IBD. 

Här kan du läsa mer om inflammatorisk tarmsjukdom och graviditet. 

Risker med att föda för tidigt 

Det finns flera allvarliga risker för ett barn att födas för tidigt. Riskerna är mest påtagliga under den närmaste tiden efter födseln. Kroppen på ett för tidigt fött barn är mer omogen än den bör vara, och det drabbar barnets immunsystem negativt. 

En av de största riskerna är ökad risk att drabbas av infektionssjukdomar och att barnet därmed behöver läggas in för vård. En annan stor risk är att barnet har sämre reglering av sitt blodsocker. Om barnets kropp inte kan reglera blodsockret på ett säkert sätt måste det även då läggas in för vård. 

“Det är en måttlig ökad risk”

En av personerna som ligger bakom forskningen är Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på mag-, tarm- och levermottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Han förklarar att den ökade risken att föda för tidigt vid symtomfri IBD är måttlig, men att det ändå är viktigt att uppmärksamma. 

– Det är en viktig fråga för många kvinnor som lever med IBD, och inte minst för läkare som tar hand om patienterna. Jag tror att det finns ett stort intresse kring frågorna om man lever med IBD. En för tidig födsel kan påverka barns hälsa både kortsiktigt och långsiktigt, säger Karl.

För tidig födsel är i Sverige en av de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem års ålder, det gäller framför allt extremt tidigt födda barn.

– Det är viktigt att hitta strategier som minskar risken att föda för tidigt. Det är en vinst för både barnen och för hela samhället, säger Karl. 

Behandling vid mikroskopisk inflammation

Om en undersökning visar att det finns aktivitet på inflammatorisk tarmsjukdom, trots att man är symtomfri, så finns det  behandlingsalternativ. Man kan antingen förbättra behandlingen som redan ges, till exempel genom att öka dosen av medicinen, eller så kan man ändra sin behandling genom att byta till en medicin som man tror kan ha bättre effekt. 

Karl Mårild berättar att det inte finns ett enkelt svar på när man ska byta behandling och menar att man behöver göra en värdering angående risk och nytta med att ändra behandling.

– Nyttan kan vara att man mår ännu bättre och minskar riskerna för en potentiellt för tidig födsel. Risken med att byta behandling är att man inte kan vara säker på att den nya behandlingen är bättre, eller inte kommer med nya biverkningar, säger han.

– Det blir en fråga om vad som är ett bra mående. Om en kvinna med IBD uppges må bra och inte har uppenbara tecken på aktiv sjukdom – vad är att må tillräckligt bra? Om man ska, eller när man ska ändra behandling, bestäms ihop med patienten tycker jag, säger  Karl Mårild.