Inflammationen och tarmfloran kan påverka psyket negativt vid IBD

– Psykisk ohälsa är väldigt vanligt, det drabbar otroligt många människor både i Sverige och övriga världen. Man räknar med att någonstans mellan 100–200 miljoner människor i världen lider av påtaglig psykiatrisk sjukdom, säger Jonas Ludvigsson, som både möter patienter med psykiska besvär i sin kliniska vardag och forskar på ämnet.

– Psykisk sjukdom kan precis som kroppslig sjukdom ha ganska stor bredd, det finns alltifrån de som känner sig lite nedstämda till de som faktiskt försöker ta livet av sig. Psykisk ohälsa kan också handla om alltifrån stress till vanföreställningar, säger han. 

Den psykiska hälsan kan påverka ens vardag och liv mycket. Depression har exempelvis en påverkan på humöret. Man kan känna sig värdelös, trött, utmattad och i värsta fall tappa lusten till livet. Nedsatt aptit, långsammare rörelsemönster och förändrat tal kan vara andra symtom, menar Jonas Ludvigsson. 

IBD-sjukdom ökar risken för psykiska besvär

Personer som lever med inflammatoriska tarmsjukdomar – exempelvis ulcerös kolit, Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit – har ökad risk för psykiska besvär. Det är känt sedan tidigare. Men varför det är så har inte klarlagts. Enligt Jonas Ludvigsson och hans kollegor som har forskat på ämnet finns det många olika orsaker.  

Några exempel är att psyket påverkas av de symtom som IBD-sjukdomarna kan ge, såsom magsmärtor eller återkommande och ihållande avföringsbesvär som diarré. Sjukdomarna kan också leda till näringsbrist, vilket i sin tur kan öka risken för psykisk sjukdom. 

Andra faktorer kan vara oro och stress som uppstår vid behovet av att ha koll på var närmsta toalett är eller att man har svårt att acceptera en stomi. Det är inte heller ovanligt med oro inför framtiden och tankar gällande prognosen vad gäller cancerutveckling, eventuella operationer och chanser att bli gravid.

Tarmflora kan ha påverkan på hjärnan

– Vi tror också att människor med IBD har en påverkad tarmflora och kanske kan det indirekt påverka hjärnan och hur vi mår. Sedan är det naturligtvis så att man med en kronisk sjukdom löper ökad risk att få frånvaro från arbetet och skolan, vilket kan få konsekvenser, säger Jonas Ludvigsson och fortsätter.  

– Och det är faktiskt så att vissa mediciner kan ge en psykisk biverkan, säger han.  

Gut-brain axis – magen och måendet

En annan faktor som diskuteras allt mer är den så kallade gut-brain axis. Vilket handlar om sambandet mellan magen och hjärnan, eller magen och måendet. Det man menar är att att innehållet i tarmen (såsom korta fettsyror, gallsalter, lastat, vitaminer och tarmflora) och nivåerna av dessa kan ha en inverkan på nervsystemet och hjärnan.

Den konstanta inflammationen i tarmen kan också påverka måendet.  

– Tyvärr har många människor med IBD en inflammation som ligger och pyr. Även om det är så att man har lyckats trycka ner sjukdomen, finns det oftast lite, lite inflammation som ligger och pyr i åratal. Det är inte nyttigt för kroppen och det är tyvärr inte nyttigt för psyket, säger Jonas Ludvigsson.  

Se hela föreläsningen eller hela webbinariet

I klippet här ovan kan du se hela föreläsningen med Jonas Ludvigsson och höra mer om de studier som gjorts på ämnet om IBD och psykisk hälsa.  

Klippet är från ett webbinarium som sändes live 19 maj (Världs-IBD-dagen) 2023. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Klicka här för att se hela webbinariet. 

Arrangör av webbinariet var Takeda Pharma AB och moderator var Peter Eneroth, generalsekreterare för Mag- och tarmförbundet.