”Vi vill veta lite mer om vad personcentrerad vård är”

Katarina Pihl Lesnovska som är specialistsjuksköterska och vårdenhetschef, Region Östergötland samt ordförande FSGS, menar att den vård som ska ges måste utgå från evidens, forskning och erfarenhet. Samtidigt måste vården också utgå från den enskilda individen som ska ta emot vården. Hon tycker också att vårdpersonal bör dra nytta av de resurser och kunskaper som patienten själv har om sig själv och sitt tillstånd. 

– Allt vi gör ska vara grundat på vetenskap så klart, i den medicinska vetenskapen. Men vi måste anpassa det till individen vi har framför oss. Lyssna in och få personen delaktig, göra en vårdplan tillsammans och sätta upp målen för vården tillsammans. Det är ju jätteviktigt. Delaktighet är en stor del av den personcentrerade vården, skulle jag säga, säger hon.

Förbundet: Vad är egentligen definitionen av personcentrerad vård?

Peter Eneroth, generalsekreterare för Mag- och tarmförbundet menar att man från Mag- och tarmförbundet tycker ser positivt på begreppet ”personcentrerad vård”. Samtidigt understryker han att man från förbundet ”håller ett kritiskt öga” på begreppet och på vårdgivarna som använder sig av det.  

Risken finns att begreppet ”personcentrerad vård” bara blir ett tomt slagord, menar Peter Eneroth. Han tar två exempel på andra begrepp som det pratats mycket om tidigare som, likt ”personcentrerad vård”, är ganska okonkreta och otydliga, nämligen ”värdebaserad vård” och ”jämlik vård”. 

– Vi har pratat mycket om det här utan att egentligen få någon riktig definition på vad det är för någonting, säger han.

– Vi vill veta lite mer om vad personcentrerad vård är, vem som ansvarar för den och i stort sett vad det finns för stöd i den patientlagstiftning som existerar för att arbeta personcentrerat. Och framför allt vad en patient ska göra om han eller hon upplever att man inte blir behandlad enligt en personcentrerad vård, säger Peter Eneroth. 

Peter Eneroth menar att ansvaret för att ge en tydlig definition av sådana här begrepp ligger hos regionerna och de som är ansvariga för sjukhusen, inte hos enskilda läkare och sjuksköterskor. 

– Vi vill se till att vårdgivarna inte kan gömma sig bakom det här begreppet, säger han. 

Hjälp med att leva sitt individuella liv trots kronisk sjukdom

Henrik Almlöf som både är patient och verksamhetschef för Mag- och tarmföreningen i Stockholms län, menar att han inte stött på begreppet ”personcentrerad vård” som patient inom IBD-vården. 

– Det känns som att det mer har legat på den enskilda läkaren eller sjuksköterskan att se till att jag får så bra vård som möjligt. Att man får en så kallad holistisk vård, att de hjälper till med andra delar av vården som kanske inte specifikt handlar om min tarm. Och det jag tänker på när jag hör ”personcentrerad vård” är att det ska handla om att det ska bli lättare för mig att leva mitt liv trots att jag har en kronisk sjukdom, och att man hjälper mig att navigera i det vårdsverige som finns, säger Henrik Almlöf och fortsätter: 

– I min egenskap av att vara anställd av Mag- och tarmföreningen så har vi ställt den här frågan till våra medlemmar också och tre fjärdedelar av alla som svarade hade aldrig hört talas om begreppet. Jag tror det var två procent som kände att de hade hört talas om det från sin vårdgivare. Tre femtedelar tyckte inte att de fick en personcentrerad vård. Så jag tror att problemet ligger lite i att man inte riktigt vet vad det här är, säger Henrik Almlöf. 

Med ekonomiskt stöd av:

 C-ANPROM/SE/IBDD/0097 MAJ 2022