Matens väg genom kroppen
Först tuggar vi maten i munnen så att den delas i små bitar. Längs med hela matspjälkningskanalen, med början i munnen, finns det olika enzymer.
Ett enzym är ett ämne som bryter ned till exempel kolhydrater i mindre bitar så att kroppen lätt kan ta till sig kolhydrater. Samma sak gäller för protein och även i viss mån för fett.
Maten kastas inte
Efter att maten tuggats i munnen pressas maten ner i matstrupen. Matstrupen är ett 25-30 cm långt rör med muskler på väggarna. Maten kastas med andra ord inte ned i magsäcken utan pressas ned med hjälp av musklerna och hamnar efter ett tag i magsäcken som ungefär rymmer en och en halv liter.
Skadliga bakterier elimineras
Magsäcken är väldigt töjbar. Hela magsäcken delas in i tre olika delar där maten först lagras i den övre delen. Därefter tar magsafter och enzymer hand om maten. På detta sätt sönderdelas maten. Det finns även en del saltsyra som gör att magsaften blir mycket sur. Den sura saften hjälper bland annat till att förstöra skadliga bakterier som kommer med födan.
Vill du få mer kunskap om inflammatorisk tarmsjukdom, IBD?
Genom att prenumerera på vårt kunskapsbrev om IBD får du tillgång till användbara tips och råd som kan förbättra din vårdupplevelse och öka din trygghet. Vi delar även information om olika behandlingsalternativ och presenterar de senaste forskningsrönen inom området.
Lukten av mat räcker
Det räcker ibland att se mat eller att känna lukten av mat för att saltsyran ska börja produceras. Magsäcken har också till uppgift att knåda maginnehållet till små partiklar så dessa kan föras vidare ut i tarmen.
Magsäcken är en reservoar
I början och i slutet av magsäcken finns det magmunnar som släpper in maten från matstrupen och vidare ut i tarmen. Magsäcken tar inte upp någon näring utan fungerar mest som en reservoar.
Levern är en kemisk fabrik
På väg mot tarmen finns en hel rad med olika organ:
- levern som enklast förklaras som en stor kemisk fabrik med en rad olika funktioner
- gallan tar bland annat hand om en del av fettet och lägger det i små kapslar.
- bukspottskörteln bildar insulin och många viktiga enzymer.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Näringen tas upp och blodsockret stiger
Då maten passerat magsäcken når den tunntarmen och denna består av tre olika delar. Den första delen heter tolvfingertarmen och då maten kommit så här långt börjar en hel del näringsämnen att tas upp av kroppen. Det är till exempel inte förrän maten har kommit hit som blodsockret stiger.
Kanaler i tarmväggen för ut näringen i blodet
Längs med hela tarmsystemet finns kanaler som suger upp de olika näringsämnena och för ut dem i blodet. Sedan transporteras de in i cellerna och omvandlas till energi.
Tunntarmen är tre till fem meter lång. I hela tunntarmen finns det tarmludd som suger upp näring. Här sönderdelas (spjälkas) maten till små, små bitar så att tarmväggen kan suga upp näringen.
Maten är nu så sönderdelad att vi inte kallar innehållet för protein, fett och kolhydrater längre.
- proteinerna har blivit något som kallas för aminosyror.
- kolhydraterna har delat upp sig i olika sockerenheter.
- fettet har brutits ned till mindre beståndsdelar
Fettet förpackas i små paket av gallsalter
Gallsalterna gör små paket där fettet ligger innerst för fett kan annars inte transporteras i blodet som är vattenlösligt. Ytterst på paketet är det ett vattenlösligt hölje. De minsta delarna av fett kallas fettsyror.
Vitaminerna och mineralerna har även sönderdelats och tagits upp på vägen. Nästan alla näringsämnen tas upp i tunntarmen.
Vätskor sugs upp i tjocktarmen
Efter den stora kemiska fabriken som tunntarmen faktiskt är kommer tarminnehållet till tjocktarmen som är nästan en och en halv meter lång. Här sugs vatten och en del andra vätskor upp. De flesta näringsämnena har dock redan tagits om hand i tunntarmen.
Ändtarmen - förvaringsstället
Ändtarmen är bara cirka femton centimeter lång och fungerar som ett förvaringsställe innan kroppen gör sig av med innehållet.