ERCP
ERCP används för undersökning av de gångar som går från levern, gallblåsan och bukspottskörteln till första delen av tunntarmen, tolvfingertarmen.
ERCP (endoskopisk retrograd kolangio-pancreatikografi) är en typ av röntgenundersökning som görs inuti kroppen. Den utförs med hjälp av ett böjligt rör med en kamera (endoskop) och jodinnehållande kontrastvätska.
Läkarna väljer att göra ERCP när närmare undersökning av gallvägarnas utmynnande i tolvfingertarmen behövs, till exempel om en patient blivit gul i huden, så kallad ikterus. Man kan med denna metod hitta, och i vissa fall ta bort, gallsten som satt sig fast i gallgångarna och vid behov vidga och avlasta gallgångarna med ett rör, ett så kallat stent. Även cancer och inflammation kan diagnostiseras med hjälp av ERCP.
Hur går en ERCP-undersökning till?
Man måste vara fastande, alltså varken ha druckit eller ätit, före undersökningen. Patienten får ofta ett lugnande medel för att slappna av. Narkos kan användas, framför allt om det både blir både undersökning och behandling. Lokalbedövning sprutas ner i halsen så att det blir mindre obehag att få ner endoskopet.
-
Endoskopet förs ner via munnen och svalget till magsäcken. För att underlätta ombeds man att svälja samtidigt.
-
Endoskopet förs sedan vidare från magsäcken ner till tolvfingertarmen (den första delen av tunntarmen).
-
När endoskopets ände nått fram förs ett mindre rör vidare in igenom en liten öppning i väggen på tarmen och ut i utförsgångarna från lever, gallblåsa och bukspottskörtel.
-
Jodkontrastvätska sprutas in samtidigt som det tas röntgenbilder på området. Om det behövs kan ett stent placeras för att hålla gångarna öppna efteråt.
-
Patienten kan efteråt få ont i halsen samt en känsla av sura uppstötningar.
-
Det bör gå några timmar efter undersökningen, så att bedövningen släpper, innan man får äta eller dricka igen.
Undersökning och behandling med ERCP brukar ta mellan 15 och 30 minuter, men kan ta upp till 90 minuter.
Är det farligt att bli undersökt med hjälp av ERCP?
Det är viktigt att man som patient talar om ifall man tidigare har reagerat allergiskt mot jodkontrast, då det finns en liten risk för en allvarlig allergi sk reaktion mot jod (drabbar färre än 1 på 10,000).
-
Jodkontrast kan vid graviditet skada fostret.
-
Jodkontrasten kan också ge inflammation i bukspottkörteln Man bör, om man lider av någon svår lever-, hjärt- eller njursjukdom, vara extra uppmärksam.
-
Risken för att det skall uppstå skador på grund av röntgenbilderna är mycket liten. Modern röntgenapparatur tar bilder med mycket hög kvalitet och med låg stråldos.
-
Själva endoskopet kan i sällsynta fall orsaka en skada på tarmväggen
Du bör söka vård direkt om du kommit hem och fått ont i magen, feber, illamående eller kräkningar. Det är viktigt att du då berättar att du genomgått en ERCP-undersökning.
Vill du få mer kunskap om inflammatorisk tarmsjukdom, IBD?
Genom att prenumerera på vårt kunskapsbrev om IBD får du tillgång till användbara tips och råd som kan förbättra din vårdupplevelse och öka din trygghet. Vi delar även information om olika behandlingsalternativ och presenterar de senaste forskningsrönen inom området.