Tuberkulos

Vad är tuberkulos?

Tuberkulos (tbc) är en sjukdom som beror på infektion med tuberkelbakterier. I Sverige orsakas tuberkulos oftast av tuberkelbakterien Mycobacterium tuberculosis, men det finns också andra sorter. Ofta drabbas lungorna, men även andra ställen på kroppen kan angripas av bakterien, exempelvis lymfkörtlar och ryggkotor. 

Tuberkulos är en mycket vanlig sjukdom sett till hela världen. I Sverige upptäcks några hundra fall årligen. De flesta fallen i Sverige beror på smitta utomlands.

Symtom

Sjukdomen kan starta som en vanlig infektion med:

• Hosta
• Andfåddhet
• Feber
• Bröstsmärtor

Infektionen kan efter hand bli aktiv och mer allvarlig. Detta sker ofta efter en lång tid utan symtom eller besvär, då bakterien ligger "vilande" i lungorna, så kallad latent tuberkulos.

Orsak

Bakterierna sprids från en person som har blivit sjuk av tuberkelbakterien. Via upphostning kan bakterierna komma ut i luften och andas in av en annan person. I lungorna försöker makrofager, en typ av försvarsceller, "äta upp" och förstöra bakterien. Om inte detta lyckas finns infektionen kvar, men den smittade behöver inte ha några symtom. Bakterien ligger då inkapslad och hålls under kontroll av celler i immunförsvaret. Senare kan bakterien aktiveras på nytt och orsaka sjukdom.

Oftast krävs det att man träffar en sjuk person under längre tid eller bor ihop för att bli smittad. Sjukdomen kan också vara vilande (latent) och är då inte smittsam men kan blossa upp, oftast på grund av att allmäntillståndet är nedsatt, till exempel vid infektioner, kroniska sjukdomar eller hög ålder.

Diagnos

Vid misstanke om aktiv tuberkulos tas ofta sputumprov. Det betyder att bakterien analyseras på slem från upphostningar. 

Vid latent, "vilande", tuberkulos kan bakterien inte hittas i upphostningar. Istället analyseras immunförsvarets reaktion på tuberkulos, antingen genom ett blodprov (IGRA) eller genom ett hudtest (tuberkulintest, PPD-reaktion). Vid hudtestet sprutas en lösning som innehåller delar av tuberkelbakterien in under huden på underarmen. En svullnad uppstår på insticksstället, som kontrolleras efter tre dagar. Om svullnaden är stor talar det för att man har utvecklat ett immunförsvar mot tuberkulos, vilket tyder på smitta. Även efter vaccination mot tuberkulos blir hudtestet positivt.

Om IGRA eller hudtest talar för tuberkulos görs också lungröntgen som kan visa typiska förändringar för tuberkulos.

Behandling

Aktiv tuberkulos behandlas med flera läkemedel, bland annat antibiotika. Vilande tuberkulos behandlas inte alltid då de flesta inte får några symtom. Behandlingen är långvarig, minst sex månader. Det är mycket viktigt att man fullföljer behandlingen även om man känner sig frisk.

• Om man fullföljer behandlingen blir man helt frisk.
• Att fullfölja behandlingen är också mycket viktigt för att förhindra resistensutveckling (bakterier som inte dör av antibiotika).

Den vanliga behandlingen är en kombination av fyra läkemedel som ska tas under olika lång tid. Risken för att smitta andra upphör efter att behandlingen pågått under ganska kort tid. 

Vaccin

I det svenska barnvaccinationsprogrammet ges vaccin mot tuberkulos till barn med ökad risk för tuberkulossmitta, det vill säga barn med familjeursprung från ett land med hög förekomst av tuberkulos eller tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt. Vaccin mot tuberkulos ges vanligen när barnet är 4–8 veckor gammalt. Effekten av vaccinet håller i minst tio till femton år. 

Tuberkulosvaccin brukar inte ges till vuxna eftersom effekten hos vuxna inte är så bra. 

Prognos

Om antibiotikabehandlingen fullföljs är prognosen god. De allra flesta blir av med bakterien helt och aktiv tuberkulos förekommer sällan.

I en del fall kan sjukdomen utvecklas till allvarlig lunginflammation, eller sprida sig till andra delar av kroppen. Detta är ett allvarligt tillstånd som kan kräva behandling på sjukhus, men det kan botas.