Sammanfallen lunga (spontanpneumothorax)

Vad är spontanpneumothorax?

Spontanpneumothorax är en plötsligt kollapsad lunga utan trauma, där luft kommer in
(pneumothorax betyder luft i bröstkorgen) mellan lungan och bröstväggen. Luften läcker från luftvägarna ut i den smala spalten mellan lungan och bröstväggen varvid undertrycket försvinner och lungan kollapsar, helt eller delvis.

Ungefär 10 av 100 000 invånare drabbas av spontanpneumothorax.

Symtom

Typiska symtom är plötsligt uppträdande bröstsmärtor, med åtföljande andfåddhet. Symtomen uppstår ofta vid vila eller under sömn. Den som drabbas kommer ofta ihåg exakt när andningssvårigheterna uppstod. Tillståndet förekommer oftast hos unga, långa och smala män.

Orsak

Man skiljer mellan primär och sekundär spontan pneumothorax:

• Primär spontanpneumothorax uppkommer hos patienter utan underliggande lungsjukdom. Ofta är det en liten emfysemblåsa på lungans yta som går sönder och ett hål uppstår i lungvävnaden så att luft pyser ut ur lungan in i pleurahålan (lungsäcken).
• Sekundär spontanpneumothorax är en komplikation som följd av kroniska sjukdomar som KOL, emfysem, astma och cystisk fibros. Cigarettrökning ökar risken för denna komplikation. Man anser att tillståndet leder till svagheter i lungvävnaden med risker för luftläckage till utrymmet som omger lungan.

Arv antas spela en roll när det gäller risken för att utveckla denna sjukdom, och astma under barnaåren är en annan möjlig riskfaktor. 

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån den typiska sjukhistorian med plötsligt påkommen andnöd och smärtor. Det finns också typiska fynd vid läkarundersökningen med nedsatt andningsljud på den drabbade sidan vid uttalad pneumothorax. I lindriga fall kan det dock saknas sjukdomstecken. Tillståndet bekräftas med röntgen av lungorna. I vissa fall utvecklas spontanpneumothorax till ventil-/övertryckspnemumothorax, där hålet fungerar som en ventil; luft läcker ut mellan lungsäcksväggarna, men sugs inte in igen. Lungan trycks då ihop mer och mer på grund av ökande luftsamling i lungsäcken och ger en påverkan på blodcirkulationen. Obehandlat kan detta vara en livshotande komplikation.

Behandling

I lindriga fall behöver man endast observera tillståndet och följa upp med klinisk kontroll och ny lungröntgen. Behandlingen får styras av kliniska symtom. Lungan kommer gradvis att återta normal form och någon behandling behövs inte. Sekundär pneumothorax kräver oftare inneliggande vård.

Vid större pneumothorax läggs en slang (dränage) in genom bröstväggen. Slangen kopplas till ventil och påse med undertryck eller aktiv sug så att lungan kan återta sin form.

Övertryckspneumothorax kräver omedelbar behandling med punktion/dränage för att minska övertrycket.

Prognos

Prognosen är god. De flesta fall läker snabbt av sig själva, eller med hjälp av behandling. Mindre pneumothorax behöver vanligen inte läggas in och inläggningsindikation beror på kliniska symtom och praktiskt situation tillexempel att inte kunna/våga vara hemma. Majoriteten av patienterna som läggs utan dränagebehandling kan skrivas ut efter 2–3 dagar. Vid dränagebehandling är vården ytterligare några dagar.

En relativt stor del drabbas av upprepade episoder av spontanpneumothorax. Därför är det viktigt att man själv undviker situationer som kan utlösa en ny episod:

• Sluta röka.
• Tunn luft kan utlösa tillståndet och därför bör man undvika höghöjdsvistelse och flygresor utan tryckkabin.
• Dykning med luftaggregat bör också undvikas.