Riskfaktorer för tuberkulos

Riskfaktorer

Vem som helst kan få tuberkulos, men under vissa förhållanden ökar risken att få sjukdomen.

Nedsatt immunförsvar

När immunsystemet är friskt kan makrofager (en sorts försvarsceller) i regel kapsla in tuberkelbakterierna. Om motståndskraften av någon anledning är nedsatt har man dåligt försvar mot bakterierna.

Det finns en rad faktorer som kan försvaga immunsystemet:

• Om man har en sjukdom som sätter ned immunförsvaret som hiv/aids, diabetes eller kroniska lungsjukdomar.
• Om man behandlas med kortikosteroider eller cellgifter kan kroppens förmåga att skydda sig själv skadas.
• Forskare har också sett en ökad risk för att tuberkulos aktiveras under användning av läkemedel mot gikt.

Närkontakt med någon som har smittsam tuberkulos

Oftast måste man tillbringa lång tid tillsammans med någon som har obehandlad och aktiv tuberkulos för att själv bli smittad. Sannolikheten är störst att man smittas av:

• En familjemedlem.
• Rumskamrat.
• Vän.
• Nära arbetskamrat.

Under senare år har antalet tuberkulossmittade ökat i Sverige, men de flesta av dessa har smittats utomlands. Trots ökningen av antalet sjukdomsfall i Sverige har inte risken för att bli smittad här i landet ökat.

Geografi

Personer som kommer från områden där tuberkulos är vanligt - särskilt Afrika, Asien, Mellanamerika och före detta Sovjetunionen - löper ökad risk att få tuberkulos.

Ålder

Äldre personer har ökad risk att få tuberkulos eftersom det normala åldrandet eller sjukdomar kan försvaga immunsystemet. De har också växt upp under en tid då tuberkulos var vanligt och har därför mycket oftare än yngre personer en inaktiv, "sovande" tuberkulos. Sannolikheten är också större att de bor på sjukhem där mindre epidemier med tuberkulos kan förekomma, även om detta är mycket sällsynt i Sverige.

Drogmissbruk

Långvarigt narkotika- eller alkoholmissbruk sätter ner immunförsvaret och ökar känsligheten för tuberkulos.

Undernäring

Dålig kost och för lite mat ökar risken för att få tuberkulos.

Sjukvårdspersonal

Regelbunden kontakt med sjuka människor ökar risken för att bli utsatt för tuberkelbakterier. Genom att använda munskydd och tvätta händerna ofta minskar man risken att bli smittad. Unga vuxna kan vaccineras mot tuberkulos men det är osäkert vilket skydd vaccinet ger.

Utlandsresor

Vid flytt eller resa utomlands utsätts man lättare för tuberkelbakterier.

Riskgrupper

Personer med hiv-infektioner bör tuberkulostestas kort efter att hiv-diagnosen har ställts. Om resultatet av testet är positivt måste man även röntga lungorna och göra andra tester för att se att man inte har en aktiv infektion. Eftersom tuberkulos är särskilt farligt för personer med hiv/aids bör man snarast kontakta läkare om man får luftvägssymtom som:

• Hosta.
• Andfåddhet.
• Andra problem som kan tyda på tuberkulos.

Till riskgruppen räknas också de som har närkontakt med personer som har smittsam tuberkulos. Det kan vara en familjemedlem, en vän eller en arbetskamrat. Som regel är det bara lungtuberkulos som är smittsamt.