Pneumokonioser

Vad är pneumokonioser?

Pneumokonioser är en grupp lungsjukdomar som orsakas av att oorganiskt damm har andats in under en längre tid. Det är yrkesrelaterade sjukdomar som numera är mycket ovanliga i Sverige eftersom det finns noggranna regleringar.

Pneumokonios kallas ibland för dammlunga. De vanligaste pneumokonioserna är asbestos och silikos. Mer sällsynt är antrakos, även kallad sotrökslunga eller koldammslunga. Det finns ytterligare andra pneumokonioser som är än mer ovanliga.

Det tar ofta flera decennier innan symtom utvecklas efter exponering för dammet. De som insjuknar är vanligen 50–60 år och nästan alla är män.

Symtom 

Symtomen kommer nästan alltid smygande. Ökande andfåddhet vid ansträngning är ofta det första tecknet. En lätt torrhosta är inte ovanlig. Vartefter sjukdomen utvecklas, blir ökar andfåddheten och vid utbredd ärrbildning i lungorna kan det finnas andnöd även i vila.

Orsak

Pneumokonios beror på inandning av dammpartiklar. Dammpartiklarna framkallar en inflammatorisk reaktion i lungorna och denna process kan sluta med att det bildas ärrvävnad i lungorna (lungfibros).

Dammpartiklarna stannar kvar i lungorna i många år och inflammationen blir därför kronisk. När den normala lungvävnaden byts ut mot ärrvävnad, försämras gasutbytet i lungorna. Ju mer damm en person utsätts för, desto mer ärrvävnad bildas och desto sämre blir lungfunktionen.

Det är främst i arbetslivet som människor kan exponeras för stora mängder damm under många år. Utsatta yrkesgrupper är byggnadsarbetare, gruvarbetare och anläggningsarbetare.

Asbestos

Vanliga källor till asbestexponering är eternit, isoleringsmaterial, bromsband, skeppsmotorer, ugnar, underhållsarbete med mera. Nya produkter innehåller mycket sällan asbest men varor tillverkade före 1980 kan innehålla betydande mängder.

Silikos

Silikos orsakas av kiselsyra, kiseldioxid, som finns i mineralerna kvarts, kristobalit och tridymit. Kvarts tillhör de vanligaste mineralerna i jordskorpan och finns i nästan allt mineraldamm i gruvor, stenbrott och på liknande arbetsplatser. Sjukdomen kallas också stendammslunga. 

Varierande mängder kiseldioxid finns i mineraler som används industriellt, exempelvis fältspat, glimmer, talk, kaolin och jord innehållande kiselalger.

Antrakos

Antrakos beror på inandning av koldamm och förekommer framförallt hos personer som har arbetat i kolgruvor.

Diagnos

Sjukdomshistorien och vissa fynd när läkaren lyssnar på lungorna med stetoskop kan ge misstanke om pneumokonios. För att ställa diagnosen brukar lungröntgen och spirometri göras. Spirometri är en lungfunktionsundersökning där man blåser in luft i en apparat som mäter hastigheten av luftflödet i luftvägarna och den sammanlagda mängden luft som man kan andas in och ut. Ibland görs även så kallad högupplöst datortomografiundersökning (HRCT) för att ställa diagnosen.

Behandling av pneumokonioser

Vad kan man göra själv?

Den viktigaste åtgärden är att sluta röka om man är rökare. Det minskar ytterligare skador på lungorna, men kan även minska risken för lungcancer. Kombinationen av asbest och rökning ökar betydligt risken för lungcancer.

Det är bra att vara fysiskt aktiv och träna på en nivå som man orkar för att utnyttja den lungkapacitet man har kvar på bästa sätt.

Läkemedelsbehandling

Det finns ingen bra behandling som påverkar sjukdomsförloppet vid pneumokonioser. Vid silikos kan ibland luftrörsvidgande läkemedel minska symtomen. Syrgasbehandling kan vara aktuell vid framskriden sjukdom.

Prognos

Hos många är pneumokonios en lindrig och inte särskilt plågsam sjukdom, men i enstaka fall kan andningen bli mycket påverkad och hjärtsvikt utvecklas. Vid asbestos är risken för lungcancer och lungsäckscancer (mesoteliom) ökad.