Pleuraplack
Pleuraplack är förtjockningar i lungsäcken (pleura) som omsluter lungorna. Pleuraplack beror på att asbestdamm har andats in många år tidigare.
Vad är pleuraplack?
Pleuraplack är förtjockningar i lungsäcken (pleura) som omsluter lungorna. Påvisning av pleuraplack visar att personen har utsatts för (exponerats för) asbest, till exempel genom sitt arbete. Pleuraplack är den vanligaste reaktionen i lungorna på tidigare asbestinhalation. De flesta plack ger inte upphov till symtom och det finns inga bevis för att plack skulle omvandlas till tumörer (lungsäckscancer=mesoteliom). Tillståndet är en uteslutningsdiagnos. Det betyder att en utredning måste göras för att utesluta andra underliggande sjukdomar.
Pleuraplack förekommer hos cirka 50 % av dem som långvarigt exponerats för betydande mängder asbest, och tillståndet ses därför som en markör för asbestexponering.
Andra och allvarligare asbestrelaterade sjukdomar är asbestos (inlagring av asbest i själva lungan med lungstelhet som följd) , lungcancer och lungsäckscancer (mesoteliom).
Symtom
Pleuraplack brukar inte ge några symtom. I enstaka fall kan det finnas smärta som varierar med andningen.
Orsak
Asbest är mycket små fibrer av mineralsilikater. Eftersom de är så små kan de följa med inandningsluften ned till lungorna. Om man har inandats asbestdamm under längre tid (månader) kan den inflammatoriska reaktionen leda till vävnadsskador.
Pleuraplack består av avlagringar av kollagenfibrer på lungsäckens yttre blad. Med tiden kan denna förtjockning förkalkas (och blir synlig på röntgen). Pleuraplack är det tidigaste tecknet på asbestexponering. De blir ofta synliga tidigast 10–20 år efter exponeringen. Plackutvecklingen tros bero på att fibrerna irriterar lungsäcken. Placken sitter vanligen mellan sjätte och nionde revbenen och längs mellangärdet (diafragma).
Vanliga källor till asbestexponering är eternit, isoleringsmaterial, bromsband, skeppsmotorer, ugnar, underhållsarbete med mera. Nya produkter innehåller mycket sällan asbest men varor tillverkade före 1980 kan innehålla betydande mängder.
Arbete med asbest medför risk för spridning av fibrer och hög risk för inandning, om inte förebyggande åtgärder vidtas. Allt arbete med asbest och asbestinnehållande produkter, däribland underhållsarbete, rivning och sanering, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Bara kunnig personal med tillstånd från Arbetsmiljöverket får utföra sådant arbete.
Diagnos
Misstanke om tillståndet baseras på kännedom om att man exponerats för asbest minst 10–20 år tidigare, tillsammans med typiska lungförändringar på röntgen. Fynden är dock inte specifika, så vävnadsprover av placket måste tas för att utesluta annan sjukdom som tuberkulos, lungcancer och lungsäckscancer (mesoteliom).
Förkalkningar (kalcifieringar) av placken upptäcks hos 20 procent med lungröntgen, hos 50 procent med högupplöst datortomografiundersökning och genom mikroskopisk undersökning av vävnadsproverna (biopsi) hos 80 procent. Vid ett vävnadsprov sticker man in en tunn nål genom bröstväggen, in i den förtjockade lungsäcken.
Behandling av pleuraplack
Det finns ingen behandling som påverkar tillståndets naturliga förlopp. Eftersom fynd av pleuraplack indikerar asbestexponering, innebär det en förhöjd risk för utveckling av andra lungsjukdomar senare. Det är därför viktigt att asbestexponeringen upphör, om den inte redan har gjort det. Om man röker bör man sluta med det eftersom kombinationen asbest och rökning ökar risken för senare lungsjukdom.
Prognos
Patienter med pleuraplack är i riskzonen för att utveckla andra och allvarligare asbestrelaterade lungsjukdomar som asbestos, lungcancer och lungsäckscancer (mesoteliom), men de flesta utvecklar inte dessa sjukdomar. Placken i sig själv omvandlas inte till malign sjukdom.
