Orsaken till tuberkulos

Tuberkulos orsakas av tuberkelbakterien. Den finns i fyra olika typer, men den vanligaste bär det latinska namnet Mycobacterium tuberculosis.

Smitta

Tuberkelbakterien sprider sig via mikroskopiska droppar som skickas ut i luften när en person med obehandlad aktiv tuberkulos:

• Hostar
• Pratar
• Skrattar
• Nyser

Även om tuberkulos är en smittsam sjukdom är det inte en sjukdom som det är lätt att drabbas av. Vanligen behöver man vara i kontakt med en infekterad person under lång tid, ofta upp till åtta timmar om dagen i upp till sex månader, för att man ska bli infekterad. Det är mycket mer sannolikt att man smittas av tuberkulos från en familjemedlem, eller en nära arbetskamrat än av en främling på bussen eller på en restaurang.

En person med aktiv tuberkulos, som har blivit effektivt behandlad under minst två veckor, är inte längre smittsam och kan inte sprida bakterien till andra.

Inaktiv och aktiv tuberkulos

Även om tuberkulos kan angripa andra organ och vävnader så är det först och främst lungorna som drabbas av tuberkulos.

Lungorna är två svampaktiga organ i brösthålan. När man andas in förs luft ner till lungorna genom bronkerna som förgrenar sig till en miljon mindre luftgrenar (bronkioler). Luftgrenarna mynnar till slut ut i små säckar som kallas för alveoler. Väggarna i alveolerna innehåller små blodkärl (kapillärer) där syre från luften man andas in kommer in i blodet och där koldioxid, som är en avfallsprodukt från ämnesomsättningen i kroppen, utsöndras.

Cirka 2–8 veckor efter att lungorna har infekterats av tuberkelbakterien, börjar immunsystemet att reagera. Makrofager, specialiserade vita blodkroppar som förstör skadliga organismer, omringar och kapslar in bakterierna i lungorna – på samma sätt som när det bildas ett ärr över ett sår. Om makrofagerna lyckas, stannar bakterierna kvar i dessa kapslar i åratal – levande, men i ett "sovande" tillstånd. Om detta sker har man en tuberkulös infektion men man känner sig inte sjuk. Man har inga symtom och kan inte överföra sjukdomen till andra.

Men om man har ett försvagat immunsystem, börjar tuberkelbakterierna att använda makrofagerna till sin fördel, genom att de får vita blodkroppar att bilda grupper som är tätt packade och kallas granulomer. Inne i granulomerna formerar bakterierna sig så att granulomerna växer och bildar tumörliknande knutor. Centrum i dessa knutor har en struktur som liknar blöt, kornig ost. Efter hand kan dessa centrum bli flytande, och bakterier flyter ut i lungornas luftvägar och bildar större hålrum (kaviteter). Eftersom dessa luftrum är fyllda med syre, utgör de en idealisk plats för bakterierna som formerar sig i stora mängder. Bakterierna kan då sprida sig från kaviteterna till resten av lungorna, det vill säga man har aktiv tuberkulos. Bakterierna kan också sprida sig till övriga delar av kroppen.

Om man har aktiv tuberkulos känner man sig för det mesta sjuk. Dock kan man ha en aktiv infektion utan några symtom. Men även om man inte känner sig sjuk, kan man överföra sjukdomen till andra.

Utan behandling dör upp till en tredjedel av personer med aktiv tuberkulos inom några få månader. Två tredjedelar av personerna utvecklar antingen kroniska symtom som bröstsmärtor och hosta med blodiga upphostningar och sviktande hälsa, eller återhämtar sig deras immunsystem och sjukdomen går över i en vilofas (remission).

Hur blir "sovande" tuberkelbakterier aktiva?

Ibland kan aktiv tuberkulos utveckla sig många år efter den ursprungliga infektionen. Det sker när immunsystemet inte klarar att hålla sovande bakterier i schack, och de inkapslade organismerna blir aktiva.

En rad faktorer kan försvaga immunsystemet:

• Ökande ålder.
• Undernäring.
• Cellgiftbehandling.
• Läkemedelsanvändning.
• Sjukdomar som hiv/aids.

Av dem som har infektion med tuberkulos utvecklar 10 % aktiv tuberkulos någon gång senare i livet. Risken är störst det första året efter att man har blivit infekterad men sjukdomen kan också dyka upp flera årtionden senare.

Omfattningen av tuberkulos

Världshälsoorganisationen (WHO) har beräknat att en tredjedel av världens befolkning, cirka två miljarder, är infekterade med tuberkulos. Förekomsten är högst i Afrika söder om Sahara och i Sydostasien. Särskilt kombinationen hiv/aids och tuberkulos är svår att komma till rätta med.

WHO uppger att 380 000 människor dog i denna kombination under 2009. Man räknar med att en tredjedel av alla med aids (cirka 35 miljoner) också har tuberkulos. Infektion med hiv hindrar immunsystemet och gör det svårt för kroppen att kontrollera tuberkelbakterien. Resultatet blir att de flesta hiv-positiva som nyligen blivit infekterade av tuberkulos, får aktiv tuberkulos. Hiv kan också återaktivera sovande tuberkelbakterier.

Tuberkulos är den ledande orsaken till död bland människor med aids. Inte bara för att de är mer sårbara mot tuberkulos, men också för att tuberkulosen ökar aktiviteten i aids-sjukdomen.

Personer som kommer till Sverige från delar av världen där tuberkulos är vanligt förekommande gör att förekomsten av tuberkulos nu ökar i Sverige. Av totalt 595 personer med nyupptäckt tuberkulos i Sverige under 2011 var 90 % utlandsfödda.

I världen

Invånare i låginkomstländer har störst risk att få tuberkulos och minst chans att få behandling. Människor som lever i fattigdom och under instabila politiska regimer, flyttar ofta på sig och fullföljer därför inte påbörjad behandling, vilket också ökar risken för att utveckla läkemedelsresistens.

Resistensproblematiken (felaktig och onödig antibiotikaanvändning) är ett av de största hoten mot behandlingen av tuberkulos. Smittbärande tuberkulösa patienter med resistenta (motståndskraftiga) bakterier kan överföra tuberkulos som är mycket svår att behandla och kräver längre behandlingstid.