Hosta, symtomguide

Vad är hosta?

Hosta är en reflex som hjälper kroppen att göra sig av med sådant som inte ska finnas i luftvägarna, exempelvis damm eller retande gaser. Vid en luftvägsinfektion bildas mer slem som en del i kroppens försvar mot infektionen. Slemmet kan reta luftvägarna så att man hostar. Om luftvägarna är inflammerade kan nervändarna i luftrören aktiveras vilket leder till hosta, som till exempel vid astma eller KOL.

I luftvägarna finns mycket små flimmerhår som hjälper bland annat slem att komma upp i luftvägarna så att man kan hosta ut eller svälja det. Flimmerhåren och hostan är tillsammans viktiga faktorer som skyddar luftvägarna mot sjukdom.

Hosta är vanligt vid och efter vanliga luftvägsinfektioner. Oftast är det torrhosta, det vill säga att det inte kommer upp något slem vid hostan. Ibland kommer slem upp när man hostar, så kallad slemhosta. Det är vanligare vid långvariga infektioner.

Hosta som har pågått i mer än åtta veckor kallas för kronisk, eller långvarig hosta. Långvarig hosta finns hos cirka 10 procent av befolkningen.

Vissa har försvagad hostreflex, till exempel spädbarn, äldre personer eller personer som har haft en stroke. Om hostreflexen är försvagad är det högre risk att drabbas av lunginflammation.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker till hosta

• Förkylning och akut näs- och bihåleinflammation:
  • Förkylning är den vanligaste orsaken till hosta och beror på en virusinfektion. Ofta finns andra symtom som halsont, trötthet och sjukdomskänsla
  • Förkylningssymtom finns ofta tillsammans med hosta, först torr, senare ofta mer slemhosta. Allmäntillståndet är lite eller inte alls nedsatt. Hostan kan ibland hålla i sig i flera veckor
  • Bihålorna kan också påverkas. Symtomen brukar vara snuva och nästäppa och ibland tryck i huvudet
  • Ibland utvecklas en bakteriell infektion i bihålorna. Symtom som talar för det är att man efter tio dagars förkylning får ensidig och uttalad smärta över bihålan, snuva som liknar var, temperatur över 38 grader, smärta i tänder eller dålig lukt i näsan. Om man har haft sådana symtom mindre än tio dagar, men blir sämre efter minst fem dagar kan det också tala för en bakteriell infektion i bihålorna
• Rökning:
  • Leder ofta till hosta, särskilt morgonhosta, rökhosta
• Akut bronkit:
  • Är ofta en del i förloppet av en förkylning och kan bero på infektioner med virus eller bakterier
  • Misstänks vid hosta som är intensiv och varar mer än en vecka, först torr, senare mer slemhosta. Ibland finns lite feber
  • Hostan varar i genomsnitt 12 dagar, men en av fyra har hosta i 17 dagar eller mer
• Astma:
  • Ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd i bronkerna som vanligtvis startar redan i barndom eller ungdom. I de flesta fall finns en koppling med allergi
  • Leder till anfall eller perioder med andningssvårigheter som utlöses av kontakt med ett ämne man är allergisk mot, luftföroreningar eller luftvägsinfektioner. Eventuellt återkommande perioder med långvarig hosta (särskilt hos barn), andnöd och pipljud i bröstet
  • Kronisk hosta kan vara det enda som märks av astman hos upp till hälften, särskilt barn. Hostan förvärras ofta av kyla och ansträngning och kan förvärras nattetid
• Kronisk bronkit (KOL):
  • Oftast hos rökare eller före detta rökare. Förekomsten ökar fram mot 70-årsåldern
  • Ett tillstånd som utvecklar sig över tid med perioder med andningssvårigheter och hosta (ofta slemhosta)
  • Tillståndet förvärras vid luftvägsinfektioner
• Lunginflammation:
  • Förekommer oftast hos äldre och personer med försvagat allmäntillstånd, men förekommer också hos barn. Är i regel en bakterieinfektion
  • Ger slemhosta med gulgrönt eller rostbrunt slem, feber, försvagat allmäntillstånd, ofta andnöd, eventuellt smärtor vid andning
• Gastroesofageal reflux, magsaftsreflux:
  • Finns i alla åldersgrupper, också hos små barn, men förekomsten ökar med åldern
  • Leder till refluxsymtom som hals- eller bröstbränna, sura uppstötningar, svidande smärtor i övre delen av magen och ibland sväljningssvårigheter. Kan vara en orsak till kronisk hosta om man har tydliga symtom
• Läkemedelsbiverkning:
  • Gäller särskilt så kallade ACE-hämmare, som används vid bland annat hjärtsvikt, njursvikt och högt blodtryck och till patienter med diabetes
• Psykogen hosta:
  • Är en ovana att hosta och harkla sig, utan sjukdom i luftvägarna

Mer sällsynta orsaker

• Främmande kropp i luftvägarna:
  • Kan förekomma hos barn eller mycket försvagade personer
  • Leder vanligtvis till plötsligt uppträdande hosta och andningssvårigheter. Hos vissa kan det efter de första symtomen vara ett symtomfritt intervall, som pågår i allt från dagar till veckor. Därefter tilltagande andningssvårigheter
• Blodpropp i lungorna, lungemboli:
  • Symtomen på blodpropp i lungorna varierar beroende på proppens placering och storlek
  • Små lungembolier behöver inte ge symtom alls, eller kan yttra sig som stickande smärta, hosta eller måttliga andningssvårigheter
  • Större proppar ger kraftigare andningssvårigheter, hosta, bröstsmärtor som ökar vid andning och i allvarliga fall svimning
• Dammlunga (pneumonokonios):
  • Sjukdomar, bland andra asbestos och silikos, med ansamling av oorganiskt damm i lungorna med inflammation och bildning av ärrvävnad. Drabbar personer som exponeras för damm, vanligen i sitt yrke
  • Symtom är i regel bara andningssvårigheter vid ansträngning, men det kan också finnas upphostningar av blodigt slem
• Lungtuberkulos:
  • Är vanligt runt om i världen, men ovanligt i Sverige, ses oftast hos utlandsfödda
  • Symtomen är inte särskilt specifika, och tillståndet visar sig i form av trötthet, viktminskning, nattliga svettningar, torrhosta och senare slemhosta
• Kikhosta:
  • Ofta som epidemier. Det tar en till två veckor från smitta tills sjukdom uppstår
  • Kännetecknas av hosta som är ihållande i flera veckors tid och hostattacker, som slutar med typisk kikning
• Lungcancer:
  • Är en ovanlig orsak till hosta men ska misstänkas vid långvarig hosta (över sex veckor) hos framför allt rökare eller där tecken på annan diagnos saknas
  • Tidiga symtom kan vara hosta, andningssvårigheter, bröstsmärtor, blodiga upphostningar, dålig matlust och viktminskning
• Cystisk fibros:
  • Kronisk lungsjukdom med andningsbesvär hos barn och unga, ibland flera fall i familjen
  • Bör misstänkas hos barn som har nedre luftvägsinfektioner påfallande ofta. Det kan samtidigt föreligga inflammation i bukspottkörteln, något som leder till fettglänsande kronisk diarré
• Sarkoidos:
  • Är en akut eller kronisk inflammationssjukdom i kroppen som drabbar lungorna i 90 procent av fallen. Sjukdomen debuterar ofta i 30–40-årsåldern
  • Sjukdomstecken kan vara trötthet, ledvärk, feber, långvarig rethosta utan annan förklaring, andningssvårigheter
  • Sarkoidos kan också ge symtom från hud, ögon, nerver, lever, njurar eller hjärta
• Hjärtsvikt:
  
  • Uppträder i regel hos äldre personer
  • Akut hjärtsvikt:
    • Uppstår plötsligt och oväntat, ofta i samband med akut hjärtinfarkt, rytmrubbningar eller vid påverkan av hjärtats klaffar. Det finns svåra andningsbesvär, rosslande andning, torrhosta och ibland skummande, blodiga upphostningar
  • Kronisk hjärtsvikt:
    • Kännetecknas av andningsbesvär vid ansträngning och i liggande ställning, hosta, trötthet, nedsatt kondition, anfall med nattliga andningsbesvär, viktökning på grund av ökad mängd vätska i kroppen och svullnad i benen
• Utbuktningar på luftrör, bronkiektasier:
  • Är ett medfött eller förvärvat tillstånd som gör att man lätt får luftvägsinfektioner med virus och bakterier. En vanlig orsak är cystisk fibros (se ovan)
  • Ger tillfällig eller kronisk hosta, med ofta stora mängder upphostat slem, trötthet och ibland feber. Ibland finns andnöd vid ansträngning, bröstsmärtor, viktnedgång
• Långvarig hosta som inte reagerar på behandling (kronisk refraktär hosta):
  • Vissa personer drabbas av långvarig hosta där man inte kan påvisa en specifik orsak och där behandling mot vanliga orsaker inte har någon effekt 
  • Man har sett att det i sådana fall kan handla om en överkänslighet i luftrören som beror på nerverna är lättretade. Detta kan uppstå efter en vanlig virusinfektion (förkylning). Man vet inte exakt varför vissa personer utvecklar tillståndet
  • Andra symtom från luftvägar och hals kan förekomma, som röstpåverkan (heshet). Ofta försämras symtomen vid exponering för avgaser, dofter och kall/torr luft

Vad kan man göra själv?

Det finns inte någon effektiv specifik behandling mot själva hostan, utan behandlingen är beroende av hostans orsak. Receptfria hostmediciner har mycket liten effekt vid kortvarig hosta som orsakas av luftvägsinfektioner. Hostmedicin kan ibland dämpa besvärlig nattlig hosta, men ska inte ges till barn under ett år eller till patienter med lunginflammation. Honung har visat sig vara något mer effektiv än ingen behandling eller placebo för att lindra nattlig hosta hos barn. Barn yngre än ett år rekommenderas dock inte honung på grund av risk för stelkramp.

När ska man söka vård?

Om man har hosta och är mycket allmänpåverkad och trött bör man kontakta vården. Hosta tillsammans med andnöd bör i regel bedömas. Det rekommenderas också att söka vård vid hosta som pågått mer än sex veckor hos personer äldre än 40 år som är eller har varit rökare, för att undersöka närmare för eventuell lungcancer. Efter en förkylning som gått ner i luftrören kan hosta kvarstå flera veckor. En studie visade att hostan i genomsnitt varade i 12 dagar, men att en av fyra hade hosta i 17 dagar eller mer.

Utredning

Sjukdomshistorien 

Vanliga frågor

• Hur länge har hostan pågått?
• Är du förkyld?
• Har du feber?
• Har du någon känd sjukdom som kan förklara hostan, såsom astma eller KOL? Finns det några ärftliga lungsjukdomar i din släkt?
• Är hostan intensiv?
• Varierar hostan över dygnet? Hostar du mycket på natten? Hostar du mycket på morgonen?
• Är det torrhosta eller hosta med slem? Om du hostar upp mycket slem, är det någon färg på slemmet?
• Finns det faktorer som utlöser hosta? Har du påfallande mycket hosta efter måltid, kaffe, etc? Kommer hostan vid exponering för kall/torr luft, parfym eller avgaser?
• Kommer hostan särskilt vid ansträngning?
• Är du andfådd i vila, efter lättare ansträngningar, efter fysisk aktivitet?
• Besväras du mycket av sura uppstötningar och halsbränna?
• Röker du eller någon annan i din omgivning? Utsätts du för mycket damm och gaser?
• Använder du läkemedel regelbundet?

Undersökningar

Vid undersökning av hosta kontrolleras hur snabbt man andas, hur mycket man kämpar med andningen, om benen är svullna och om blodådrorna på halsen är utspända. Läkaren lyssnar på lungorna och hjärtat med ett stetoskop och slår eventuellt lätt på ryggen för att påvisa förtätningar i lungorna. Ibland mäts syremättnaden i blodet med hjälp av en så kallad fingerpulsoximeter. En saturation under 90–93 % är för låg och talar för att kroppen har svårt att ta upp syre.

Ibland tas blodprover för att upptäcka infektion eller annan underliggande sjukdom. Ibland görs undersökning av lungfunktionen med PEF eller spirometri. Andra undersökningar som läkaren kan rekommendera är lungröntgen eller EKG.

Remiss

Vid oklar diagnos eller dålig effekt av behandling remitteras man ibland till en annan mottagning. Om det finns tecken på allvarlig sjukdom kan man hänvisas till akutmottagning för direkt omhändertagande.