Bronkiektasier (förstorade luftrör)

Vad är bronkiektasier?

Bronkiektasier är det medicinska namnet för ett tillstånd där luftrören är permanent sjukligt vidgade. Det leder till problem eftersom det kan samlas slem och bakterier i de vidgade delarna, som leder till inflammation i luftvägarna.

Tillståndet förekommer hos såväl barn som vuxna. Bronkiektasier är vanligare hos kvinnor än hos män och förekomsten ökar med stigande ålder. 

Orsak

Tillståndet orsakas av skador på luftrören. Det finns många sjukdomar som kan orsaka sådana skador:

• Cystisk fibros är den vanligaste orsaken till bronkiektasier hos barn. Det är en medfödd sjukdom med störningar i körtelfunktionen i flera organ. De allra flesta slemproducerande körtlar är påverkade och de utsöndrar ett ovanligt segt slem som täpper till körtlar och utförsgångar i olika organ.
• Primär ciliär dyskinesi är en medfödd sjukdom där vissa symtom kan visa sig först senare i livet. Kännetecknas av kroniska luftvägsproblem, felaktigt placerade inre organ i bröstkorg och mage samt nedsatt fertilitet.
• Upprepade lunginflammationer eller andra infektioner i luftrören.
• KOL, en sjukdom som orsakas främst av långvarig exponering för tobak eller förorenad luft.
• Astma är en annan orsak till bronkiektasier, särskilt om den inte behandlas väl. 
• Andra orsaker är diverse reumatologiska sjukdomar (såsom reumatoid artrit), störningar i kroppens immunförsvar eller föremål i luftvägarna.

Hos ganska många personer hittar man ingen orsak till bronkiektasier. Detta kallas för idiopatiska bronkiektasier. 

Symtom

Nästan alla personer som har bronkiektasier har en besvärlig, långvarig hosta. Hostan är mest uttalad efter att man vaknat och på kvällen. Minst sju av tio personer med tillståndet producerar slem i luftvägarna som hostas upp – slemhosta. Hos vissa personer kan slemproduktionen vara mycket kraftig. Slemmet kan vara klart och ofärgat, men kan också vara tjockt och gulaktigt. Personer med bronkiektasier har luftvägsinfektioner ofta och de kan vara långvariga.

Personer med tillståndet kan uppleva andnöd vid ansträngning, obehag eller smärtor i bröstet, trötthet och viktnedgång. Om tillståndet försämras kan man få blodig hosta.

Eftersom det finns många bakomliggande tillstånd som kan ge bronkiektasier kan det förekomma ett brett spektrum av andra symtom och fynd som inte direkt har en koppling till luftvägarna. 

Diagnos

Diagnosen ska misstänkas hos alla som har problem med långvarig hosta och slemproduktion i luftvägarna. Undersökningen som kan påvisa dessa förändringar i lungorna är datortomografi med hög upplösning (HRCT).

Andra prover och undersökningar kan vara av värde för att bedöma lungfunktionen (spirometri), hitta bakomliggande orsaker (blodprover) och bedöma vilka bakterier som finns i luftvägarna (odling av slem). Ibland utförs specifika tester för att bedöma risken för särskilda sjukdomar, såsom vid misstanke om cystisk fibros hos barn. 

Behandling

Akuta försämringar

Vid akuta försämringar som karakteriseras av ökad hosta, slem och andnöd som varar i minst 2–3 dagar behandlas tillståndet med antibiotika. Andningsövningar och fysisk aktivitet är också viktigt i detta skede (se nedan)

Annan behandling

Vissa personer behandlas med antibiotika under längre tid, för att förebygga nya försämringsperioder. I vissa fall kan det vara aktuellt med kirurgi, där man avlägsnar partier med bronkiektasier. Men det förutsätter att skadorna är få och begränsade samt att man har betydande symtom som inte blir bättre med andningsövningar och fysisk aktivitet (se nedan).

Vad kan man göra själv?

Den viktigaste behandlingen består av att göra dagliga andningsövningar som gör att man får upp slem från luftvägarna. Det har visat sig kunna förebygga försämringsperioder, minska symtom och förbättra prognos. En fysioterapeut eller en särskild mottagning med expertis inom området kan ofta hjälpa till med instruktioner och korrekt genomförande. Eventuellt kan hjälpmedel användas för att få upp slemmet. 

Det är viktigt att inte röka och inte utsätta lungorna för onödig exponering för förorenad luft. Fysisk aktivitet rekommenderas hos alla med bronkiektasier. 

Prognos

Prognosen är olika för olika individer. Vissa personer har endast några få luftvägsinfektioner per år utan försämringstendens. Andra har frekventa och långvariga luftvägsinfektioner med gult och tjockt slem från luftvägarna (även i friska perioder) och uppvisar en tydlig försämring över tid.

Barn har en bättre prognos och hos barn kan bronkiektasier försvinna vid korrekt behandling.