Andnödssyndrom (ARDS)

Vad är andnödssyndrom (ARDS)?

Andnödssyndrom, eller acute respiratory distress syndrome (ARDS) på engelska, är ett tillstånd där lungorna inte förmår att syresätta blodet tillräckligt. Det leder till en nedsatt halt av syre i blodet, vilket ger symtom i form av andfåddhet och sämre funktion av alla kroppens organ. 

ARDS är ett ovanligt tillstånd, men i samband med covid-19-pandemin har förekomsten ökat. Vissa personer som blir svårt sjuka i covid-19 får ARDS som komplikation.

Symtom

Symtom och tecken på ARDS kan variera i svårighetsgrad: vissa personer upplever endast andnöd/andningssvårigheter och snabb andning medan andra har en svår sjukdom med utöver dessa symtom även förvirring och nedsatt medvetandenivå. Många patienter är så pass sjuka att de själva inte kan redogöra för sjukdomsförloppet. 

Orsak

Det är vanligast att ARDS uppstår till följd av orsaker i lungorna, såsom lunginflammation, irriterande ämnen i luftvägar, kirurgi, olyckor eller drunkning. Andra orsaker utanför lungorna består av bland annat allvarliga reaktioner på infektioner, läkemedel eller blodtransfusion, brännskador eller kirurgi. Risken för att utveckla ARDS är högre vid alkoholöverkonsumtion, rökning och hög ålder. 

Diagnos

Ibland kan det vara svårt att ställa diagnosen i ett tidigt skede, eftersom andnöd och snabb andning kan förekomma vid en rad andra tillstånd, såsom lunginflammation eller propp i lungor. När man lyssnar på lungorna finns ofta normala andningsljud. Kroppsundersökningen görs mest för att undersöka om andningssvårigheterna beror på någon annan orsak, såsom (akut) hjärtsvikt eller astma. 

Typiskt vid ARDS är att det finns en misstänkt utlösande orsak som gör att det behövs allt mer syrgas för att upprätthålla en god syresättning av blodet. Syresättning kan mätas på olika sätt och görs på vårdcentralen ofta med en så kallad pulsoximeter. Värden under 90–93 procent talar för nedsatt syresättning.

Andra undersökningar, som i regel görs på en akutmottagning, är mätning av syremättnad genom att ta blodprov, andra blodprover, bakterieodlingar och röntgenundersökningar. EKG och ultraljud av hjärtat görs ibland för att bedöma om tillståndet kan bero på hjärtsvikt. 

Behandling av andnödssyndrom

Behandlingen har som mål att behandla den utlösande orsaken och samtidigt hjälpa kroppen att syresätta sig. Oftast görs det sistnämnda genom att använda en respirator, eller andningsstöd. Andningsstödet består av en pump som blåser in luft i lungorna och gör att den drabbade inte själv behöver arbeta lika hårt för att syresätta blodet. I enstaka, vanligen svårare fall, kan en hjärt-lungmaskin (ECMO) användas för att syresätta blodet utanför kroppen. 

Andra åtgärder består av muskelavslappnande läkemedel, vätskebehandling, näringstillförsel, kontroll av glukosvärden i blodet och förebyggande behandling mot blodproppar och blödningar. 

Prognos

Många personer är helt beroende av andningsstöd under en viss tid och personer med ARDS behöver i genomsnitt 16 dagar på en intensivvårdsavdelning och totalt 26 dagar på sjukhuset. 

Andnödssyndrom är allvarligt och leder i vissa fall till att den drabbade dör. Risken är störst vid allvarlig sjukdom, där cirka hälften av alla dör. 

Av alla som överlever finns en betydande risk för komplikationer, såsom nedsatt lungfunktion, nedsatt minne, depression, ångest, långvariga smärtor och sexuella problem. Livskvaliteten är ofta nedsatt efter sjukdomsperioden, men det är möjligt att man återhämtar sig fullständigt inom loppet av ett år.

Vill du veta mer

• Lunginflammation (pneumoni)
• Covid-19
• Acute respiratory distress syndrome (ARDS) – för vårdpersonal